matildaforpresident

Kanske inte härlig som i att ta sovmorgon, slappa framför tv:n och strosa på stan, utan lite mer som i att ha tid att ta tag i sig själv och få massa saker gjort, saker som man aldrig orkar ta tag i när man kommer hem från jobbet (efter att ha jobbat tre, fyra kanske till och med FEM timmar är man ju ofta helt slut..).
Humm.

Lite sovmorgon fick jag ju i alla fall (det kanske man förresten skulle kunna säga att jag alltid får?); halv tio drog jag mig upp ur sängen och åt en macka framför Zumba, In an Instant, Sheer Cover och allt annat skräp dom försöker sälja på TV-shop.
Halv tolv var jag på plats på Friskis där Angelica körde igång sitt hysteriska (hysteriskt roligt, hysteriskt jobbigt, hysteriskt you-name-it) medelpass, och det var minst sagt på tiden.
I måndags skulle jag ha tränat men fastnade i soffan efter att Timmy dealat till sig en lagad middag mot 20 minuters kli-på-ryggen. Alltså var jag hemma och lagade mat istället, men ÅH så värt det det var när vi låg och halvsov i sängen där vid tolv-tiden. I tisdags skulle jag också ha tränat, men blev sjukt opeppad när 1) Sabina inte orkade och 2) jag såg på e-schemat att passet (som troligtvis skulle bli fullt, eftersom det tydligen varit det de senaste två gångerna) var i lilla salen på Rocklunda. Lilla salen + mycket folk = ingen Matilda.

Anyways, nu är klockan drygt fem och jag ska strax ner och slänga in tvätten i torkskåpet (kanske bättre om jag hänger in den?).
Kylen, frysen och skafferiet är proppfulla, tack vare min galna storhandling som jag hann med någonstans mellan duschen efter träningen och igångkörandet av tvättmaskinerna. Jag har nog aldrig lagt så mycket pengar på mat, på en och samma gång. Men oh så trevligt det är när man har mat åt en hel värld.

Något annat trevligt är att det med hemresan gick precis som det var tänkt, så nu är flygbiljetterna bokade. Nästa torsdag hoppar jag och Timmy på 18.55-planet till Skellefteå och stannar till måndag förmiddag.
Det blir förmodligen nothing but AWESOME.



Nu är det dags för tvättupphängning och sedan pannkaksmiddag.

Hej då.

men alltså.. What?




Igår jobbade jag (nästan bokstavligt talat) arslet av mig.
(Jag höll även på att mista andra kroppsdelar. Strax innan stängning märkte jag att halva min högertumme var alldeles blodig. Och det hade stelnat. Det kanske ger en liten bild av hur mycket vi hade att göra?)
Eftersom jag hade öppningen skulle jag i alla fall sluta kl. 16.
Det gjorde jag inte.
Jag slutade inte alls.
(Eller jo, jag är ju inte på jobbet nu. Och jag har ju än mindre varit på jobbet sedan igår morse.)

Men klockan hann bli inte mindre än 19.30 innan jag gick från jobbet. Då hade jag och Sanna sålt så mycket skor att VD:n himself borde ha ringt och erbjudit mig och Sanna sin tjänst, städat butiken efter att tredje världskriget brutit ut (och sedan pågått i några timmar), packat upp halva världen i form av skokartonger, och till slut plundrat kassan för att finansiera den middag vi sedan gick och mötte upp Kim och Jannica för.

Efter några timmars ätande, drickande, skrattande och tjejsnackande på Varda, promenerade jag och Jannica hem till Bomans.
(Personalen var nog ganska nöjda när vi gick, men det beror nog mest på att vi var sist kvar, och inte på att vi var bra på att dricksa. För det var vi tyvärr inte..)

Även denna dag har tillbringats på jobbet. Dock inte lika många timmar som igår, även om det blev fler än jag räknat med. Men det tackar jag inte nej till, särskilt inte när det är så högt tempo, glada kunder och en awesome chef som skrattar hela tiden, springer och köper godis åt oss mitt i alltihopa och bara är king.
Jag har ju sagt förr att jag älskar mitt jobb, men nu menar jag det nog mer än någonsin!

Snart kommer Timmy hem från träningen, så då får han väl kanske joina min myskväll som jag har här i soffhörnet tillsammans med Idol, oxfilépastan och Colan. Lite godis skulle inte sitta fel, men jag vågar inte riktigt gå till OK ensam.. Och Timmy lär inte orka följa med när han kommer hem.
GUD, jag har det så svårt ibland.

Imorgon är jag ledigledigledig, så även på söndag. Först hade jag lite lösa planer med Emelie och co, men det vette sjutton hur det blir med det.. Timmys föräldrar ringde och erbjöd planksteksmiddag, och vi är ju inte så dumma att vi tackar nej till det?

Apropå trevligheter så har mor och far varit sådär bra som bara dom kan vara och bokat julbiljetter till mig!
Jag kommer hem på morgonen den 23:e och åker hem på kvällen den 28:e. Jag hade såklart gärna varit hemma längre, men eftersom Kim var min chef på Vero Moda förra julen och jag då var hemma i två veckor, hade jag inte riktigt samvete att be om så mycket mer ledigt än så..
Men jag får i alla fall en julafton med familjen, förmodligen en juldag med tjejerna (dags att börja planera snart, Facebook-style?), och massa mys däremellan. Och om saker och ting går som det ska kommer jag nog hem en gång innan jul också. Så det blir nog bra ändå!

Hej då.

Förra veckan bestod av mycket jobb, förvånansvärt mycket träning (med tanke på att mycket jobb = lite tid till annat), Ladies Night på Bombardier Arena tillsammans med Sabina, Sara och 3000 smålulliga/lite drygt salongsberusade/ganska packade/dyngraka tjejer/damer/tanter (tack för det äventyret, Frida, det ägde typ ihjäl sig), spontanmiddag på restaurang med Timmyboy, jobb hela helgen (men ändå tjejfest hos Sabina med Skellefte/Gävle-Sara och Norrtälje-Sofia) och 101-årskalas hos Timmys gammelfarmor.

Den här veckan består av lite mindre jobb, middag med jobbet (och kanskekanskekanske lite bowling om Sanna går med på att riskera att naglarna går av), LÖNLÖNLÖN, storstädning och träning. Det sista ska jag väl kanske inte ta för givet, eftersom det hittills har gått..sådär. Både igår och idag hade jag tänkt dra mig till Friskis, men fastnade båda kvällarna i soffan, den ena kvällen (igår) med en liten liten liten chipspåse, och den andra kvällen (ikväll) med hämtmat..
Imorgon är det dock Angelica som har lunchgympan och om jag bara lyckas övertala mig själv så har jag både tid och ork med det innan jobbet.

Det trevliga är att storstädningen är avklarad, middagen med jobbet betalas av självaste Scorett (eftersom vi av någon outgrundlig anledning går och vinner massa tävlingar åt höger och vänster?) och att lillasyster med pojkvän fått tag i en lägenhet i London.
(Apropå det så tror jag att jag fått en liten aning om hur mamma och pappa kände det när jag flyttade till Linköping för tre år sedan?)

Det otrevliga är att den efterlängtade lönen inte kommer förrän på fredag (och förmodligen kommer ta slut alldeles för fort, eftersom Telia tyvärr kom ihåg att skicka min slutfaktura), och att dollarn börjar vara sådär frestande låg igen att gojane.com får fler besök än vanligt, så nu kliar det verkligen i fingrarna (eller kanske i tårna?).
Bortsett från det är det inte mycket som är otrevligt.

Sådär.
Den här korta uppdateringen blev ungefär lika kort som mina andra korta uppdateringar, dvs inte alls.

Och Elin, skorna kommer från Scorett. Såklart ;)

Hej då.

Torsdag idag och mycket, men inte allt, blev som planerat.
Halv nio steg jag upp och åt frukost, tio över elva mötte jag upp Emelie på Rocklunda för ett puls/medel-pass from hell, halv två brummade jag ner på stan och strosade lite med Frida (som tack vare Ladies Night är i stan), dog lite över ett par skor som kommit in på jobbet (!!), rannsakade mig själv och insåg att jag inte ska lägga undan dem utan låta någon annan lycklig människa köpa dem istället, skjutsade tillbaka Frida till hotellet, kom hem och lagade middag, och sitter nu och väntar på Idol.

Att Frida är ute och turnerar med Ladies Night innebär inte bara att jag får möjlighet att springa på stan med henne nu när hon är här, utan även att hon, jag, Sabina och Sabinas Gävle-kompis Sara (som egentligen är från Skellefteå, stor värld?), ska gå på Ladies Night-premiären här i Västerås imorgon kväll. Och det kostar oss inte ett öre. Eller jo, om vi vill vidare på efterfesten som senare hålls på BMB (och det skulle man ju kunna utgå ifrån att vi vill).
Men i alla fall. Himla trevligt att gå gratis på ett sådant hypat jippo, himla trevligt att få träffa Frida, och himla trevligt att Sanna ville byta pass med mig på lördag, så att jag, istället för att jobba 9.30-16.15, jobbar 12-15.
Det kan nog bli en bra helg.

Nu ska jag köra igång en diskmaskin, sedan gräva ner mig i soffan och njuta av Idol-cirkusen.

Två stora GRATTIS förresten, till mamma och storasyster, som fyller 54 respektive 24 idag. Hurray hurray hurray hurray!

Hej då.

Just ja.
Om det är någon som har skickat sms till mig men inte fått något svar, och därför tycker att jag är en dryg jävel, så kan jag säga att så är icket fallet.
Jag är inte en dryg jävel, jag har bara en ny telefonjävel.

Och eftersom jag hade några månader kvar på bindningstiden hos Telia har jag nu ett tillfälligt nummer, fram tills på torsdag. Samtalen till det gamla numret har jag vidarekopplat så att man ändå kan få tag på mig genom att ringa det, men efter lite detektivarbete har jag insett att alla sms inte kommer fram till det vanliga numret (vars simkort just nu sitter i en av Timmys gamla Telenormobiler, vilket mot alla odds fungerar alldeles utmärkt. Eller uppenbarligen gör det ju inte det, men det fungerar lite grann i alla fall).

MEN, vill man ha tag i mig genom att skicka sms (och veta att det kommer fram) ska man alltså skicka till 0760103950.
Vill man ha tag i mig genom att ringa, så ringer man helt enkelt det vanliga numret (alternativt det tillfälliga, ifall man tycker att det kan vara kul).

Men det här gäller alltså bara fram till på torsdag. Efter det har jag mitt vanliga nummer igen, allt återgår till det normala och känns bara frid och fröjd.

(Gud vad jag kan få det att låta som att jag är en väldigt eftersökt och viktig person.)




Det här är min nya telefonjävel, w995.
Jag vet inte varför jag skriver att det är en jävel, jag tycker ju inte direkt illa om den.
Tvärtom, den här är nog mest omtyckt hittills.


Apropå nya grejer har även de här hamnat i min ägo:




(Också väldigt omtyckta.)

Och apropå jobbet är det lite bitterljuvt att vara där nu för tiden, eftersom vi ungefär hela tiden får in så onödigt mycket snyggt, som ständigt påminner mig om allt jag varken bör, har råd eller plats att köpa.
Förmodligen dagens problem.

Passar förresten på att skicka en stor lycka-till-och-ha-så-kul-men-ta-det-försiktigt-kram till lillasyster med pojkvän som alltså flyttar till London imorgon.
Om jag inte jobbade imorgon skulle jag förmodligen komma och hänga med er alla timmar ni ska fördriva på Arlanda.
Om det förresten är någon som har lite kontakter i London, när det gäller typ jobb och boende, så är det här rätt läge att speak up.
Nu vet ni ju dessutom vart man ska ringa.
Eller skicka sms.
I alla fall tills på torsdag.
Efter det också, förresten.


Hej då.

Återigen söndag kväll, vilket innebär att ännu en helg har flugit förbi.
Denna helg har, som ni trogna läsare vet, tillbringats med Josse; på stan, hemma i soffan, med Sabina och vinet hemma i soffan, på konstig, högljudd, men ganska trevlig förfest med Timmy och lagkamrater, på BMB:s dansgolv (för en gångs skull inte så mycket schlagerbar), och återigen hemma i soffan.
(Fredagen tillbringades förresten delvis i Örebro, men eftersom det inte hände så mycket spännande där behöver jag kanske inte ge någon utförlig redogörelse för det?)

Imorse skulle man i alla fall kunna säga att en av oss (mig och Josse, Timmy räknas inte riktigt eftersom han smet iväg för bakis-grabb-lunch) var snäppet piggare. Den personen städade nästan hela lägenheten, sprang ner och slängde sopor, plockade flaskor och burkar både här och där, och körde diskmaskiner åt höger och vänster, medan den andra låg i soffan och gjorde konstiga läten, låg i sängen och gjorde inga läten alls, utan sov, och stod i duschen.
Eftersom min nya partygrej är den ganska utslitna (men fortfarande oslagbara) klyschan varannan vatten, kan man kanske räkna ut att det var jag som var den lite piggare av oss. Jag försökte igår få Josse att inse att det faktiskt funkar, men jag vet inte riktigt om hon håller med (trots att hon gjorde ett ganska bra försök).

Nu sitter Josse på tåget hem mot Stockholm igen, och jag i favvosoffhörnet i favvosoffan med favvo-Timmy, och kunde nog inte trivas bättre med livet.
Eller jo, om familj och vänner bodde lite närmare, om lillasyster inte skulle flytta till något så stort och farligt som London så snart som imorgon, och om Telia skulle råka glömma bort att skicka min slutfaktura som är alldeles för hög, DÅ skulle jag vara oseriöst nöjd.
Men det är ju ungefär lika troligt som att vi skulle vinna dom där 150 miljonerna på Lotto, som ingen vunnit än. (Eller?)
I och för sig spelade vi på Lotto förra veckan (när det "bara" låg 145 miljoner i potten), så man kan ju faktiskt både drömma om det, och act on it.

Anyways, nu blir det some kind of middag, sedan TOP MODEL ("Top Model, Top Model, Top Model, TOP MODEL!!"), och förmodligen some kind of film efter det.


Hej då.

Nio år har gått.
Det har gått upp och ner och fram och tillbaka, but still.
Det är sällan man hittar en sådan som du.

♥

Denna tisdag har varit en ledig sådan.
Därför inledde jag dagen med en liten sovmorgon, drog mig upp ur sängen vid halv elva och parkerade istället i soffan.
Där satt/låg jag sedan i några timmar, tills jag insåg hur värdelöst det är att gå och lägga sig på kvällen och inse att man ägnat hela sin lediga dag åt just det; ingenting.
Så jag började plocka undan lite här och där, tömde diskmaskinen och gjorde lite sån där städning som inte tar så lång tid. Men sedan insåg jag att avloppet i duschen säkert skulle må bra av att rensas. Och då gjorde jag så som jag alltid gör; ser att det egentligen finns lite städning att ta itu med, inser att jag kommer ångra mig om jag inte gör bort allt på en gång och går (bokstavligt talat) lös och ägnar halva dagen åt att städa.
Ett par timmar senare var både duschavloppet och insidan av handfatsrören renare än allt, tre soppåsar med spår från i lördags utburna och allt damm som bortblåst (eller kanske tvärtom; uppfångat av en dammtrasa).
Jag vet inte varför jag kom på (den så här i efterhand ganska briljanta) idén att ta itu med handfatsrören, eftersom det inte direkt var något fel på "the flow", men nu när jag sett hur det såg ut där inuti är jag ganska chockad över att vattnet ens rann igenom där.
UÄK.

Anyways, badrummet är nu renare än vad det förmodligen inte varit sedan det byggdes, och det är ju ganska passande med tanke på att vi får finbesök på fredag! Josse har nämligen tagit sig i kragen och bokat tågbiljett hit, så på fredag kväll kommer världens bästa Josse hit och stannar över helgen. LOVE!




Hej då.

Av någon anledning hade jag igår fått för mig att jag skulle jobba 9.30-16 idag.
Alltså börjar jag morgonen med att stiga upp 8.30, gör mig i ordning och hojar 45 minuter senare ner till stan.
Jag går på Konsum och köper en banan eftersom jag gjort mig i ordning lite för länge (läs: sett på tv + fastnat vid datorn) så att jag inte hunnit äta, kommer upp till jobbet, räknar kassan, slår igång stereon och börjar dammsuga.
Då hör jag ett (förvånat men glatt) "Hallååå!", och lättskrämd (som jag alltid är när jag är ensam i butiken, före öppning eller efter stängning) gör jag ett 180-gradershopp och ser då Kim, som även hon har för avsikt att öppna butiken denna onsdagsmorgon.

Eftersom jag brukar ha relativt bra koll både på schemat och diverse andra mer eller mindre viktiga grejer på jobbet så antog vi båda två att det var Kim som var lite vilse. Att Kim dessutom (till och från) är världens virrigaste människa förstärkte ännu mer känslan av att det var Kim som skulle få gå hem och komma tillbaka lite senare.
Icket.
Schemat såg egentligen ut så här:
Kim: 9.30 - 19.15
Matilda: 13 - 16

Det enda jag hade klart för mig var alltså att Kim skulle stänga tillsammans med den nya tjejen, och då antog jag helt enkelt att jag skulle öppna.
Att Kim inte ens har några dagar som ser ut så valde jag att inte veta just då.
Alltså fick jag hoja hem igen.

Men istället för att sitta hemma i tre timmar och vara bitter över att jag kunnat sova lite längre, gjorde jag det bästa av dagen. Jag cyklade hem, pussade lite på Timmy som låg kvar i sängen (eftersom han gått och blivit sjuk igen), samlade ihop senaste veckans cola-pant, åkte iväg till Coop och storhandlade.
Så ikväll blir det mysmiddag.
Och om jag inte hade slarvat bort pantkvittot (som räckte till nästan två trisslotter) hade vi kanske kunnat fira att vi vunnit 100 000 kr på triss.
(Jag stod och funderade i några sekunder på om jag skulle köpa trisslotter för pantpengarna, eller vara en bra människa och trycka på biståndsknappen. Då började jag tänka som så, att om jag skulle skänka bort dessa drygt 30 kr, skulle de två trisslotter jag då INTE hade köpt, självklart vara mångmiljonvinster.
Alltså var jag tvungen att prioritera bort välgörenheten och köpa lotter.
Det retade tydligen upp de högre makterna eftersom jag lite senare märkte att jag tappat bort/glömt/omedvetet skänkt bort pantkvittot.
Så från och med nu blir det alltid biståndsknappen.)

Nu ska jag göra ett nytt försök på jobbet, håll tummarna för mig. Jag kanske rentav är ledig idag?

Hej då.