THANK GOD IT'S FRIDAY
Ja jävlar.
Den efterlängtade helgen är här.
Igår satte jag mig efter tre timmars jobb på tåget mot Stockholm, strosade omkring på stan i väntan på Frida och Josse som båda två slutade jobba kl 19, och tillbringade sedan både kvällen och natten här hos Josse.
Om en halvtimme landar Matilda på Arlanda, så snart är det dags för mig att styra upp mig själv och dra mig in mot centralen för att träffa henne och Frida.
Vädret är bättre än typ allt just nu, och ska tydligen vara det hela helgen, inte bara här och i Västerås, utan i hela Sverige. We like!
Ikväll blir det tacos och mys hos Frida, och imorgon bär det av mot Västerås igen, för sol och öl på balkongen (oslagbar kombination?), tjejfest och utgång på BMB. Jag har sagt det förut och jag säger det igen; DET KOMMER ÄGA!
Och min nya lila digitalkamera ska få dokumentera alltihop.
(Jag har inte gått och köpt en ny fin digitalkamera bara för att den var lila och fin, utan för att den gamla inte ville leva längre utan passade på att dö när den åkte i golvet i BMB:s schlagerbar för tre helger sedan.)
Anyways, nu ska jag bestämma mig för om jag ska ta en skön promenad i det minst sagt sköna vädret, eller om jag ska vara lat och åka tunnelbana. Vädret (och även oviljan att betala 30 spänn för att åka en sträcka som egentligen inte tar särskilt lång tid att gå) talar ju som sagt för det förstnämnda, men min tunga väska gör motsatsen. I och för sig tror jag inte att någon annan skulle säga att den är tung, men i min värld är det mesta tungt (inte psykiskt alltså) och det är ju faktiskt jag som ska bara väskan..
Tunnelbana it is.
Och förresten, nu (när jag snart uthärdat en och en halv veckas ensamhet) fick jag imorse veta att Timmy kanske blir kvar ytterligare några veckor (?!) där borta. Det suger ungefär lika mycket som jag är peppad på den här helgen.
Which is a lot.
Kom hem nu lilla skitgubbe (eller i alla fall senast den femte maj)!
Hej då.
Den efterlängtade helgen är här.
Igår satte jag mig efter tre timmars jobb på tåget mot Stockholm, strosade omkring på stan i väntan på Frida och Josse som båda två slutade jobba kl 19, och tillbringade sedan både kvällen och natten här hos Josse.
Om en halvtimme landar Matilda på Arlanda, så snart är det dags för mig att styra upp mig själv och dra mig in mot centralen för att träffa henne och Frida.
Vädret är bättre än typ allt just nu, och ska tydligen vara det hela helgen, inte bara här och i Västerås, utan i hela Sverige. We like!
Ikväll blir det tacos och mys hos Frida, och imorgon bär det av mot Västerås igen, för sol och öl på balkongen (oslagbar kombination?), tjejfest och utgång på BMB. Jag har sagt det förut och jag säger det igen; DET KOMMER ÄGA!
Och min nya lila digitalkamera ska få dokumentera alltihop.
(Jag har inte gått och köpt en ny fin digitalkamera bara för att den var lila och fin, utan för att den gamla inte ville leva längre utan passade på att dö när den åkte i golvet i BMB:s schlagerbar för tre helger sedan.)
Anyways, nu ska jag bestämma mig för om jag ska ta en skön promenad i det minst sagt sköna vädret, eller om jag ska vara lat och åka tunnelbana. Vädret (och även oviljan att betala 30 spänn för att åka en sträcka som egentligen inte tar särskilt lång tid att gå) talar ju som sagt för det förstnämnda, men min tunga väska gör motsatsen. I och för sig tror jag inte att någon annan skulle säga att den är tung, men i min värld är det mesta tungt (inte psykiskt alltså) och det är ju faktiskt jag som ska bara väskan..
Tunnelbana it is.
Och förresten, nu (när jag snart uthärdat en och en halv veckas ensamhet) fick jag imorse veta att Timmy kanske blir kvar ytterligare några veckor (?!) där borta. Det suger ungefär lika mycket som jag är peppad på den här helgen.
Which is a lot.
Kom hem nu lilla skitgubbe (eller i alla fall senast den femte maj)!
Hej då.
WHAT'S MY AGE AGAIN?
I'm not sure.
Trots att min 22-årsdag bara är en månad och två dagar bort så kändes det imorse som att jag hellre närmar mig min 72-årsdag.
Orsaken till det är att jag gick upp kl. 07.30 imorse.
På en söndag.
Trots att jag inte började jobba förrän 11.30.
Men till min ungdoms försvar måste jag säga att det var nästintill omöjligt att sova vidare, eftersom solen redan då sken starkare än döden (inte i sovrummet, utan i hallen..men det räckte). Och efter att jag pratat med Timmy, som precis skulle gå och lägga sig efter att ha jobbat hela natten, var jag redan pigg och helt plötsligt inställd på att hinna träna innan jobbet.
Och tro det eller ej, men jag, stundtals en av världens segaste människor, hann.
Kl. 11 slutade Angelicas pass och 11.27 var jag på jobbet; stretchad, duschad och mätt.
(Det är kanske så jag gör; jag använder all min snabbhet några få gånger om året, och då räcker det helt enkelt inte till alla andra gånger?)
Men för att låta ännu mer som en pensionär måste jag faktiskt ta och förespråka det här med att gå upp tidigt på morgnarna lite grann.
Förutom träning (med alla efterföljande moment) och jobb, har jag hunnit med att handla, göra spagetti och köttfärssås till en hel värld (när det egentligen bara skulle räcka till mig själv och en matlåda), "vita till" ett par skor, göra fint i köket (vilket inte gav så mycket eftersom resten av lägenheten ser ut som..någonting väldigt negativt) och faktiskt ta tag i utrensningen av min garderob.
Resultatet av det sistnämnda är att en hel låda med kläder och sex par skor ska få flytta hem till Videstigen igen.
Imorgon väntar ännu mer jobb, men innan dess en sväng till IKEA för att se om dom har några billiga blommor som vill bo i vårat köksfönster, en sväng till Elgiganten för att se om dom har någon som vill fixa min kamera, och kanske kanske kanske en sväng till Ica Steens eller Posten eller vad det nu blir, för att hämta ut paket.
Fyra dagar tills jag far till Stockholm och träffar Frida och Josse, fem dagar tills jag träffar Matilda, och sex dagar tills vi sitter/står/ligger här i soffan och rockar!
Hej då.
Trots att min 22-årsdag bara är en månad och två dagar bort så kändes det imorse som att jag hellre närmar mig min 72-årsdag.
Orsaken till det är att jag gick upp kl. 07.30 imorse.
På en söndag.
Trots att jag inte började jobba förrän 11.30.
Men till min ungdoms försvar måste jag säga att det var nästintill omöjligt att sova vidare, eftersom solen redan då sken starkare än döden (inte i sovrummet, utan i hallen..men det räckte). Och efter att jag pratat med Timmy, som precis skulle gå och lägga sig efter att ha jobbat hela natten, var jag redan pigg och helt plötsligt inställd på att hinna träna innan jobbet.
Och tro det eller ej, men jag, stundtals en av världens segaste människor, hann.
Kl. 11 slutade Angelicas pass och 11.27 var jag på jobbet; stretchad, duschad och mätt.
(Det är kanske så jag gör; jag använder all min snabbhet några få gånger om året, och då räcker det helt enkelt inte till alla andra gånger?)
Men för att låta ännu mer som en pensionär måste jag faktiskt ta och förespråka det här med att gå upp tidigt på morgnarna lite grann.
Förutom träning (med alla efterföljande moment) och jobb, har jag hunnit med att handla, göra spagetti och köttfärssås till en hel värld (när det egentligen bara skulle räcka till mig själv och en matlåda), "vita till" ett par skor, göra fint i köket (vilket inte gav så mycket eftersom resten av lägenheten ser ut som..någonting väldigt negativt) och faktiskt ta tag i utrensningen av min garderob.
Resultatet av det sistnämnda är att en hel låda med kläder och sex par skor ska få flytta hem till Videstigen igen.
Imorgon väntar ännu mer jobb, men innan dess en sväng till IKEA för att se om dom har några billiga blommor som vill bo i vårat köksfönster, en sväng till Elgiganten för att se om dom har någon som vill fixa min kamera, och kanske kanske kanske en sväng till Ica Steens eller Posten eller vad det nu blir, för att hämta ut paket.
Fyra dagar tills jag far till Stockholm och träffar Frida och Josse, fem dagar tills jag träffar Matilda, och sex dagar tills vi sitter/står/ligger här i soffan och rockar!
Hej då.
JUDGEMENT DAY
Ja. Imorse kom domen angående hur länge Timmy blir borta.
Han for iväg i måndags och kommer hem igen..
....
....
....
DEN FEMTE MAJ.
Uj uj uj.
Det var nog tur att jag inte visste om det (eller visste att risken för det existerade) i måndags när vi sa hej då, för då hade jag nog aldrig släppt iväg honom.
Men det är inte så mycket att göra åt det, det är ju en himla bra erfarenhet för honom att vara där borta och istället för att göra praktik får han ju lön för mödan.
Men det är inte helt lätt för mig att sitta ensam i soffan en lördagkväll, den första veckan av tre, och se det positiva med detta elände!
Då är det ju tur att det finns grejer som gör mig lite gladare.
Till exempel att jag återförenas med dom här två på fredag..
..och tar igen för den här ganska crapiga lördagen om precis en vecka, när dom båda två följer med tillbaka hit!
Annat positivt är att jag som en följd av den här jobbfyllda, men inte särskilt jobbiga, veckan bara jobbar 13 timmar nästa vecka, har helg från och med torsdag kl. 16, och förmodligen sätter mig på ett tåg mot Stockholm inte långt efter det, bara för att slippa sova i dubbelsängen som numera känns lika stor som hela sängavdelningen på IKEA.
Hej då.
Han for iväg i måndags och kommer hem igen..
....
....
....
DEN FEMTE MAJ.
Uj uj uj.
Det var nog tur att jag inte visste om det (eller visste att risken för det existerade) i måndags när vi sa hej då, för då hade jag nog aldrig släppt iväg honom.
Men det är inte så mycket att göra åt det, det är ju en himla bra erfarenhet för honom att vara där borta och istället för att göra praktik får han ju lön för mödan.
Men det är inte helt lätt för mig att sitta ensam i soffan en lördagkväll, den första veckan av tre, och se det positiva med detta elände!
Då är det ju tur att det finns grejer som gör mig lite gladare.
Till exempel att jag återförenas med dom här två på fredag..
..och tar igen för den här ganska crapiga lördagen om precis en vecka, när dom båda två följer med tillbaka hit!
Annat positivt är att jag som en följd av den här jobbfyllda, men inte särskilt jobbiga, veckan bara jobbar 13 timmar nästa vecka, har helg från och med torsdag kl. 16, och förmodligen sätter mig på ett tåg mot Stockholm inte långt efter det, bara för att slippa sova i dubbelsängen som numera känns lika stor som hela sängavdelningen på IKEA.
Hej då.
VÄRLDSFÖRÄLDER
Jag har ganska länge haft i bakhuvudet att jag ska skaffa ett fadderbarn, bli världsförälder eller bli isbjörnsfadder.
På grund av finanskrisen (eller egentligen mest på grund av min egen lilla version av den) har det det senaste halvåret inte varit särskilt aktuellt.. (Även om man faktiskt nästan alltid har 100:- över, tänk bara hur mycket pengar man lägger på skor, kläder, onödig skräpmat, fest, osv osv osv?)
Hur som helst, nu när jag faktiskt har en stabil inkomst (från och med nästa månad i alla fall) har jag ju verkligen en hundring över varje månad.
(Jag kommer ju inte tjäna några astronomiska summor på min halvtidstjänst på Scorett men nog fan kan jag avvara en hunka.)
SÅ tänk efter egentligen, visst fasen har du också det?
Gå in här isåfall, och ge 100, 200 eller 300 kr i månaden.
Då gör man i alla fall någonting.
Och om du behöver lite extra övertalning kan du låta Leona Lewis göra ett försök.
Om du har tittat på den länken och fortfarande tycker att du inte har råd att ge 100 kr i månaden till folk som behöver det outsägligt mycket mer än du själv så är du fan en sniken jävel.
Nu gick jag kanske lite hårt ut, men tänk efter.
Och gör lite mer än så förresten. TÄNK INTE att du ska göra det lite senare, då blir det aldrig av. Det tar typ 10 sekunder, sedan får man hem det man ska fylla i.
Och det är ju inte direkt så att man kommer ångra sig :)
Hej då.
På grund av finanskrisen (eller egentligen mest på grund av min egen lilla version av den) har det det senaste halvåret inte varit särskilt aktuellt.. (Även om man faktiskt nästan alltid har 100:- över, tänk bara hur mycket pengar man lägger på skor, kläder, onödig skräpmat, fest, osv osv osv?)
Hur som helst, nu när jag faktiskt har en stabil inkomst (från och med nästa månad i alla fall) har jag ju verkligen en hundring över varje månad.
(Jag kommer ju inte tjäna några astronomiska summor på min halvtidstjänst på Scorett men nog fan kan jag avvara en hunka.)
SÅ tänk efter egentligen, visst fasen har du också det?
Gå in här isåfall, och ge 100, 200 eller 300 kr i månaden.
Då gör man i alla fall någonting.
Och om du behöver lite extra övertalning kan du låta Leona Lewis göra ett försök.
Om du har tittat på den länken och fortfarande tycker att du inte har råd att ge 100 kr i månaden till folk som behöver det outsägligt mycket mer än du själv så är du fan en sniken jävel.
Nu gick jag kanske lite hårt ut, men tänk efter.
Och gör lite mer än så förresten. TÄNK INTE att du ska göra det lite senare, då blir det aldrig av. Det tar typ 10 sekunder, sedan får man hem det man ska fylla i.
Och det är ju inte direkt så att man kommer ångra sig :)
Hej då.
WONDERWALLS
I don't believe that anybody
feels the way I do
about you now.
And all the roads we have to walk are winding,
and all the lights that lead us there are blinding.
There are many things
that I would like to say to you,
but I don't know how.
'Cause maybe,
you're gonna be the one that saves me.
And after all,
you're my wonderwall.
feels the way I do
about you now.
And all the roads we have to walk are winding,
and all the lights that lead us there are blinding.
There are many things
that I would like to say to you,
but I don't know how.
'Cause maybe,
you're gonna be the one that saves me.
And after all,
you're my wonderwall.
ÖJ
(Jag vet inte om jag, som vanligt, är jätteefter nu, men..det är det värt!)
Ni vet låten Ayo Technology, som i vanliga fall görs av 50 Cent, Timbaland och Justin Timberlake (tror jag?)?
Jag vet inte om jag tycker den låten egentligen är särskilt bra, men här kommer en annan version av den, framförd av någon som heter Milow.. Och den här versionen är typ oseriöst bra.
Hej då.
Ni vet låten Ayo Technology, som i vanliga fall görs av 50 Cent, Timbaland och Justin Timberlake (tror jag?)?
Jag vet inte om jag tycker den låten egentligen är särskilt bra, men här kommer en annan version av den, framförd av någon som heter Milow.. Och den här versionen är typ oseriöst bra.
Hej då.
WHAT TO SAY?
Den här dagen har ägt sönder sig själv.
(För att det här inlägget inte ska bli lika långt som kinesiska muren så försöker jag dra det lite snabbt..)
Jag gick upp klockan åtta, raka vägen ner i tvättstugan och bokade en tvättid klockan elva, satt och slöade i soffan tillsammans med frukosten tills det var dags att tvätta, fick ett sms om att Ellospaketet kommit, gick till Steens och hämtade det efter att jag slängt in tvätten, kom hem, öppnade paketet och blev jublande glad över att allt satt perfekt (utom ett skärp som kostade 49,50:-), gick ner och flyttade tvätten från tvättmaskinerna till torkrummet, kom upp och hittade en avi på hallmattan som Mr. Mailman hunnit dumpa medan jag hängde tvätt, klädde på mig och gick ner till stan för att köpa mitt första par vita Converse (jobbar man på Scorett ska man på jobbet ha på sig skor från Scorett! Så mina nya Reebok får nöja sig med fritiden), gick raka vägen från stan till Posten som ligger typ vid Friskis, hämtade mitt Asos-paket och kånkade hem det, öppnade det minst lika ivrigt som ett barn på julafton, blev återigen jublande glad över att skorna passade P-E-R-F-E-K-T (att bikinitrosorna, som jag lagt ut hela 53 kronor på och för övrigt inte ens kom ihåg att jag hade beställt?, såg ut att vara tänkta åt en femåring, förlåt, en underviktig femåring, gjorde mig alltså ingenting), visste inte vad jag skulle göra av mig själv och min (sko-)lycka, skickade ett "titta vad jaaaaag har köpt"-mms till Sabina, pratade med Timmy som var nästintill nyvaken och på väg till sitt 19-07-pass på kärnkraftverket, gjorde värsta seriösa lax-och-potatis-middagen (i min värld är det seriöst), tittade på två alltid lika kungliga Vänner-avsnitt, och nu sitter jag här.
Bortsett från att jag fortfarande inte har städat varken toan eller resten av lägenheten skulle jag vilja säga att jag har förvaltat den här lediga dagen på bästa sätt.
Att jag fortfarande väntar på massa trevliga paket och att det nu bara är åtta dagar till Stockholm och kära återseenden av kära vänner, sju dagar till FEST med kära vänner (liten hint till Frida), 15 dagar kvar till maj (maj = typ sommar), och mindre än åtta veckor till Anjas student som innebär hemresa för mig, gör inte saken sämre.
Nu är det väl kanske miljonte gången jag nämner det, men alltså jesus (och gud och alla andra låtsaspersoner) i himmelen vad livet kan vara trevligt ibland!
I och med Asos-avin fick jag förresten svar på min fråga om hur det går till med leverans, om man inte är hemma när dom kommer med det. På avin fanns ett tracking number (som hade varit trevligt att få lite tidigare?) som man alltså kan använda till att spåra paketet. Enligt Posten hade dom varit här vid tio igår imorse, men då var jag inte hemma.
My ass, säger jag bara, jag satt ju för fasen och lyssnade efter ljud i trapphuset som värsta pensionären.
Men det gick ju som bekant bra ändå och den lilla promenaden bort till Kopparlunden var SÅ värt det!
On the downside är Timmy fortfarande borta och jobbar, och kommer kanske inte hem förrän om två veckor. Hur ska det gå egentligen?
Jag får väl fokusera på detta:
Gråa mockaskorna från Asos, typ det skönaste och mysigaste ever!
Skön klänning från Ellos, cirkus 60 kr..
Svarta skorna från Asos (brukar inte vara ett fan av ormskinn, men helhetsintrycket väger upp för det, right?)
Bikinidelar från Ellos, typ 25:-/st!
Nya Reebokarna, Stadium hade ETT sista par i min strl, alltså hade jag inget val?
Mina nya jobbarkompisar, hoppas vi kommer trivas ihop?
Apropå skor och apropå Frida.. Efter att ha läst hur många skor den galningen köpt sedan flytten (tillbaka) till Stockholm, tänkte jag gå igenom garderoben för att veta att i alla fall någon är värre än mig. (Det är alltid bra när Timmy vet att jag är i skofarten igen..)
Det gick sådär.
24 par har flyttat in här sedan jag gjorde det.
Så nu bor jag alltså med pojkvän och 47 par skor på 43 kvadrat.
Kanske dags att ta tag i garderobsrensningen när jag ändå ska städa imorgon (läs: någon dag när jag ids)?
Nu ska jag sluta tjata om nya skor och försöka sätta mig in i Criminal Minds, äta mackor och dricka oboy istället.
Hej då.
(För att det här inlägget inte ska bli lika långt som kinesiska muren så försöker jag dra det lite snabbt..)
Jag gick upp klockan åtta, raka vägen ner i tvättstugan och bokade en tvättid klockan elva, satt och slöade i soffan tillsammans med frukosten tills det var dags att tvätta, fick ett sms om att Ellospaketet kommit, gick till Steens och hämtade det efter att jag slängt in tvätten, kom hem, öppnade paketet och blev jublande glad över att allt satt perfekt (utom ett skärp som kostade 49,50:-), gick ner och flyttade tvätten från tvättmaskinerna till torkrummet, kom upp och hittade en avi på hallmattan som Mr. Mailman hunnit dumpa medan jag hängde tvätt, klädde på mig och gick ner till stan för att köpa mitt första par vita Converse (jobbar man på Scorett ska man på jobbet ha på sig skor från Scorett! Så mina nya Reebok får nöja sig med fritiden), gick raka vägen från stan till Posten som ligger typ vid Friskis, hämtade mitt Asos-paket och kånkade hem det, öppnade det minst lika ivrigt som ett barn på julafton, blev återigen jublande glad över att skorna passade P-E-R-F-E-K-T (att bikinitrosorna, som jag lagt ut hela 53 kronor på och för övrigt inte ens kom ihåg att jag hade beställt?, såg ut att vara tänkta åt en femåring, förlåt, en underviktig femåring, gjorde mig alltså ingenting), visste inte vad jag skulle göra av mig själv och min (sko-)lycka, skickade ett "titta vad jaaaaag har köpt"-mms till Sabina, pratade med Timmy som var nästintill nyvaken och på väg till sitt 19-07-pass på kärnkraftverket, gjorde värsta seriösa lax-och-potatis-middagen (i min värld är det seriöst), tittade på två alltid lika kungliga Vänner-avsnitt, och nu sitter jag här.
Bortsett från att jag fortfarande inte har städat varken toan eller resten av lägenheten skulle jag vilja säga att jag har förvaltat den här lediga dagen på bästa sätt.
Att jag fortfarande väntar på massa trevliga paket och att det nu bara är åtta dagar till Stockholm och kära återseenden av kära vänner, sju dagar till FEST med kära vänner (liten hint till Frida), 15 dagar kvar till maj (maj = typ sommar), och mindre än åtta veckor till Anjas student som innebär hemresa för mig, gör inte saken sämre.
Nu är det väl kanske miljonte gången jag nämner det, men alltså jesus (och gud och alla andra låtsaspersoner) i himmelen vad livet kan vara trevligt ibland!
I och med Asos-avin fick jag förresten svar på min fråga om hur det går till med leverans, om man inte är hemma när dom kommer med det. På avin fanns ett tracking number (som hade varit trevligt att få lite tidigare?) som man alltså kan använda till att spåra paketet. Enligt Posten hade dom varit här vid tio igår imorse, men då var jag inte hemma.
My ass, säger jag bara, jag satt ju för fasen och lyssnade efter ljud i trapphuset som värsta pensionären.
Men det gick ju som bekant bra ändå och den lilla promenaden bort till Kopparlunden var SÅ värt det!
On the downside är Timmy fortfarande borta och jobbar, och kommer kanske inte hem förrän om två veckor. Hur ska det gå egentligen?
Jag får väl fokusera på detta:
Gråa mockaskorna från Asos, typ det skönaste och mysigaste ever!
Skön klänning från Ellos, cirkus 60 kr..
Svarta skorna från Asos (brukar inte vara ett fan av ormskinn, men helhetsintrycket väger upp för det, right?)
Bikinidelar från Ellos, typ 25:-/st!
Nya Reebokarna, Stadium hade ETT sista par i min strl, alltså hade jag inget val?
Mina nya jobbarkompisar, hoppas vi kommer trivas ihop?Apropå skor och apropå Frida.. Efter att ha läst hur många skor den galningen köpt sedan flytten (tillbaka) till Stockholm, tänkte jag gå igenom garderoben för att veta att i alla fall någon är värre än mig. (Det är alltid bra när Timmy vet att jag är i skofarten igen..)
Det gick sådär.
24 par har flyttat in här sedan jag gjorde det.
Så nu bor jag alltså med pojkvän och 47 par skor på 43 kvadrat.
Kanske dags att ta tag i garderobsrensningen när jag ändå ska städa imorgon (läs: någon dag när jag ids)?
Nu ska jag sluta tjata om nya skor och försöka sätta mig in i Criminal Minds, äta mackor och dricka oboy istället.
Hej då.
MÄÄÄH
Grejerna från Asos kom inte igår.
Det innebär att jag fortfarande väntar på tre paket.
Eller nä..
Fem.
(Jag satt lika uttråkad i soffan igår och hittade massa värda grejer på H&M och Ellos som nu är på väg hit.)
Så nu sitter jag här, precis som igår, och väntar på posten. (I och för sig tror jag inte att posten har något med Asos-paketet att göra, eftersom det tydligen är DHL som levererar ut Asos-grejer.)
Det som man skulle kunna se som ett problem är ju dock att eftersom dom kör med hemleverans så måste man typ vara hemma när dom kommer med det. Och det är ju lite svårt när man jobbar.
(Om man inte är hemma när dom kommer verkar man antingen få en avi så man kan hämta ut det själv, eller så hör dom av sig så att man kan bestämma en senare tid. Men jag litar på att det kommer antingen innan halv två, då jag ska dra mig ner mot stan och jobbet, eller imorgon, då jag är ledig.)
Anywhoo. Jobb i måndags, jobb igår, jobb idag, ledig imorgon, jobb fredag, jobb lördag och jobb söndag.
Ganska perfekt tajming när Timmy ändå inte är hemma. (Även om han kommer hem till helgen så ska han isåfall iväg på avslutningskryssning med laget, så hade jag inte jobbat i helgen hade jag nog önskat att jag gjorde det. Så jag är nöhöhöjd med aprilschemat, kan man säga.)
Vad som också är alldeles underbar tajming att jag då endast jobbar 10,75 timmar nästa vecka, och har helg från och med klockan 16 på torsdagen.
Och alldeles allmänt underbart är att jag ska sätta mig på tåget på fredag förmiddag för att möta Matilda (och kanskekanskekanske Elin? Flygbiljettserbjudandet kvarstår!) i Stockholm, shoppa och mysa med henne och Frida fram till lördag någon gång, då vi tar tåget hit (Frida och Josse, ni med ifall ni inte har fattat det!) och rockar röv!
Det kommer äga som ingenting någonsin har ägt förut!
Ungefär så här:
(fast ännu bättre)
(och med lite mer folk)
(och lite mindre kyla)
(och i Västerås och inte i Luleå)
(och inomhus, med bra musik i bakgrunden och kanske inte i nyårsoutfit)
(What's up med mina lillfingrar förresten?)
Jeez, life is good.
Hej då.
Det innebär att jag fortfarande väntar på tre paket.
Eller nä..
Fem.
(Jag satt lika uttråkad i soffan igår och hittade massa värda grejer på H&M och Ellos som nu är på väg hit.)
Så nu sitter jag här, precis som igår, och väntar på posten. (I och för sig tror jag inte att posten har något med Asos-paketet att göra, eftersom det tydligen är DHL som levererar ut Asos-grejer.)
Det som man skulle kunna se som ett problem är ju dock att eftersom dom kör med hemleverans så måste man typ vara hemma när dom kommer med det. Och det är ju lite svårt när man jobbar.
(Om man inte är hemma när dom kommer verkar man antingen få en avi så man kan hämta ut det själv, eller så hör dom av sig så att man kan bestämma en senare tid. Men jag litar på att det kommer antingen innan halv två, då jag ska dra mig ner mot stan och jobbet, eller imorgon, då jag är ledig.)
Anywhoo. Jobb i måndags, jobb igår, jobb idag, ledig imorgon, jobb fredag, jobb lördag och jobb söndag.
Ganska perfekt tajming när Timmy ändå inte är hemma. (Även om han kommer hem till helgen så ska han isåfall iväg på avslutningskryssning med laget, så hade jag inte jobbat i helgen hade jag nog önskat att jag gjorde det. Så jag är nöhöhöjd med aprilschemat, kan man säga.)
Vad som också är alldeles underbar tajming att jag då endast jobbar 10,75 timmar nästa vecka, och har helg från och med klockan 16 på torsdagen.
Och alldeles allmänt underbart är att jag ska sätta mig på tåget på fredag förmiddag för att möta Matilda (och kanskekanskekanske Elin? Flygbiljettserbjudandet kvarstår!) i Stockholm, shoppa och mysa med henne och Frida fram till lördag någon gång, då vi tar tåget hit (Frida och Josse, ni med ifall ni inte har fattat det!) och rockar röv!
Det kommer äga som ingenting någonsin har ägt förut!
Ungefär så här:
(fast ännu bättre)
(och med lite mer folk)
(och lite mindre kyla)
(och i Västerås och inte i Luleå)
(och inomhus, med bra musik i bakgrunden och kanske inte i nyårsoutfit)
(What's up med mina lillfingrar förresten?)
Jeez, life is good.
Hej då.
VAD HÄNDE?
Idag är jag, som Ellinor skulle ha uttryckt det, uppe före fan.
(I alla fall vad som i min värld räknas som uppe före fan.)
07.55 drog jag mig upp imorse, och anledningen till det stavas Top Model.
Inte så att Top Model är anledningen till att jag går upp på morgnarna, bara det att det är lite lättare att stiga upp och sätta sig och slötitta på tv när man vet att det finns något att se.
Men det är inte det faktum att jag var uppe tidigt som rubriken syftar på.
Det var igår det hände lite grejer som jag inte riktigt vet hur det gick till.
Som jag nämnde i förra inlägget hoppades jag alltså att mitt ASOS-paket skulle hinna komma innan vi for till Sälen (jag vet inte riktigt hur jag tänkte då, eftersom ASOS-nissarna skulle ha behövt skicka paketet innan jag beställde det för att det skulle hinna komma innan helgen?).
Så nu sitter jag alltså och väntar två par skor och ett bälte från ASOS. (Lite mer realistiskt nu eftersom dom shippade iväg det för en vecka sedan och det ska ta 4-8 dagar.)
Men. Efter att jag igår, i min ensamhet (eftersom Timmy har begett sig till Ringhals/Varberg/Göteborgstrakten/var det nu är han är, igen, och inte kommer hem förrän tidigast till helgen), gått lös med Visakortet på diverse internetsidor, sitter jag även och väntar på ett paket från Zoovillage och ett från GoJane.
(För dom som inte varit inne på gojane.com kan jag bara säga att jag i drygt ett halvår, sedan Sabina introducerade mig för den sidan, har suttit timme in och timme ut och suktat efter typ allt, och tänkt att jag när jag är rik och berömd så ska jag beställa grejer därifrån. I och för sig är det ganska svårt att gå lös där, eftersom det mesta är oförskämt billigt; kläder och skor för 100-300 kr/st, men sedan tillkommer ju tyvärr frakt, förmodligen lite tull och eventuellt försäkrings- och (det som Posten kallar) speditionsavgifter.)
Men nu, när jag inte är särskilt berömd men i alla fall lite rikare, gjorde jag alltså slag i saken.
Och det här är på väg hem till mig nu:
Striped tank, $23.99, och Strappy shield heel, $22,70,
från gojane.com,
Leather suede fringe flat boot, £25, och Tie front snake shoe boot, £34,50,
från asos.com,
och
Lena snow white solid cardigan, Resteröds, 350 kr, och Bianca white body, Cheap Monday, 99 kr
från zoovillage.com.
Komsi, komsi!
Avslutandevis har vi alltså tillbringat helgen uppe i Sälen, tillsammans med Timmys familj.
God mat, delvis sjukt väder (som resulterat i en liiiiiten liten solbränna i ansiktet), Matildas premiäråkning i sittlift, solning ute på altanen, påskägg, sällskapsspel, en död räv och afterski (om det räknas när klockan är 12 och man egentligen är mitt uppe i skiandet?).
Vädret var inte riktigt med oss på fredagen,
men det gjorde uppenbarligen ingenting.
På lördagen, däremot, sken solen som aldrig förr.
(Kanske någon gång förr.)
Timmy och syster Emelie med fyra
(av typ 150) backar i bakgrunden.
Woooh!
Nu ska jag stå och titta ut i trapphuset tills posten kommer och hoppas att Asos har gjort vad dom ska.
Och för övrigt tog det typ en timme att skriva det här inlägget.
Hej då.
(I alla fall vad som i min värld räknas som uppe före fan.)
07.55 drog jag mig upp imorse, och anledningen till det stavas Top Model.
Inte så att Top Model är anledningen till att jag går upp på morgnarna, bara det att det är lite lättare att stiga upp och sätta sig och slötitta på tv när man vet att det finns något att se.
Men det är inte det faktum att jag var uppe tidigt som rubriken syftar på.
Det var igår det hände lite grejer som jag inte riktigt vet hur det gick till.
Som jag nämnde i förra inlägget hoppades jag alltså att mitt ASOS-paket skulle hinna komma innan vi for till Sälen (jag vet inte riktigt hur jag tänkte då, eftersom ASOS-nissarna skulle ha behövt skicka paketet innan jag beställde det för att det skulle hinna komma innan helgen?).
Så nu sitter jag alltså och väntar två par skor och ett bälte från ASOS. (Lite mer realistiskt nu eftersom dom shippade iväg det för en vecka sedan och det ska ta 4-8 dagar.)
Men. Efter att jag igår, i min ensamhet (eftersom Timmy har begett sig till Ringhals/Varberg/Göteborgstrakten/var det nu är han är, igen, och inte kommer hem förrän tidigast till helgen), gått lös med Visakortet på diverse internetsidor, sitter jag även och väntar på ett paket från Zoovillage och ett från GoJane.
(För dom som inte varit inne på gojane.com kan jag bara säga att jag i drygt ett halvår, sedan Sabina introducerade mig för den sidan, har suttit timme in och timme ut och suktat efter typ allt, och tänkt att jag när jag är rik och berömd så ska jag beställa grejer därifrån. I och för sig är det ganska svårt att gå lös där, eftersom det mesta är oförskämt billigt; kläder och skor för 100-300 kr/st, men sedan tillkommer ju tyvärr frakt, förmodligen lite tull och eventuellt försäkrings- och (det som Posten kallar) speditionsavgifter.)
Men nu, när jag inte är särskilt berömd men i alla fall lite rikare, gjorde jag alltså slag i saken.
Och det här är på väg hem till mig nu:
Striped tank, $23.99, och Strappy shield heel, $22,70,
från gojane.com,
Leather suede fringe flat boot, £25, och Tie front snake shoe boot, £34,50,
från asos.com,
och
Lena snow white solid cardigan, Resteröds, 350 kr, och Bianca white body, Cheap Monday, 99 kr
från zoovillage.com.
Komsi, komsi!
Avslutandevis har vi alltså tillbringat helgen uppe i Sälen, tillsammans med Timmys familj.
God mat, delvis sjukt väder (som resulterat i en liiiiiten liten solbränna i ansiktet), Matildas premiäråkning i sittlift, solning ute på altanen, påskägg, sällskapsspel, en död räv och afterski (om det räknas när klockan är 12 och man egentligen är mitt uppe i skiandet?).
Vädret var inte riktigt med oss på fredagen,
men det gjorde uppenbarligen ingenting.
På lördagen, däremot, sken solen som aldrig förr.
(Kanske någon gång förr.)
Timmy och syster Emelie med fyra
(av typ 150) backar i bakgrunden.
Woooh!
Nu ska jag stå och titta ut i trapphuset tills posten kommer och hoppas att Asos har gjort vad dom ska.
Och för övrigt tog det typ en timme att skriva det här inlägget.
Hej då.
RUBRIKJÄVEL
All right.
Eftersom det alltid hinner gå typ en livstid mellan gångerna jag skriver någonting här så måste jag alltid börja med att ställa frågan "Vad har hänt sedan sist?".
Såååå.. Vad har hänt sedan sist den här gången?
Frida och Josse har varit här i lite mindre än ett dygn och förgyllt min vardag (lördag, om man ska vara petnoga), vädret har om möjligt varit ännu bättre än det var när jag rubbed it in your norrländska faces i det förra inlägget, jag har öppnat och stängt på jobbet alldeles ensam (OCH överlevt), jag har klickat hem en liten beställning från asos.com (och om jag har tur hinner den komma innan jag och Timmy brummar upp till Sälen på torsdag) och vi har tillbringat första lördagkvällen ute på balkongen med kalla öl i händerna.
Men det som faktiskt är mest anmärkningsvärt är någonting som hände i söndags, innan jag släpade mig iväg till jobbet och samtidigt vinkade av Frida vid tåget (några hundra meter från tåget, om man ska vara petnoga).
Jag glömde äta.
JAG GLÖMDE ÄTA.
Herregud.
Eftersom mat och det mesta som har med ätande att göra är ett av mina största intressen, har det här aldrig hänt förut.
Och kommer förmodligen aldrig att hända igen, eftersom jag gav mig själv världens största mentala utskällning när jag stod ensam på jobbet och bokstavligt talat kunde känna hur min mage åt upp sig själv inifrån.
Hur det ens var möjligt att missa frukosten är beyond me, men jag kan garantera er (och framför allt mig själv) att det kommer aldrig hända igen. Nevernevernever.
Jag tror seriöst att jag tänkte på mat fyra miljoner gånger under dom drygt fyra timmarna jag tillbringade på jobbet i söndags.
I alla fall, apropå saker jag aldrig gjort förut så är det dags för en annan sådan ikväll.
Vid halv sju imorse satte sig Timmy i bilen för en 50 mils (?) bilresa till Ringhals, något sorts kärnkraftsverkställe söder om Göteborg.
Och han kommer inte hem förrän på torsdag.
Det innebär alltså att jag ska sova ensam här inatt.
Och imorgon.
Det känns ungefär lika trevligt som en spindel i sängen.
Men det är väl bara att vänja sig, för sånt blir det tydligen mer av när han är färdigutbildad och börjar jobba.
(Inte spindlar i sängen, utan ensamma nätter.)
Och det suger ju faktiskt, men semestrarna vi kommer kunna ha råd med då gör väl typ motsatsen.
Imorgon har jag tänkt vara superaktiv och hinna tvätta, träna, jobba, hämta posten hos Timmys päron, packa lite till Sälen, förmodligen hämta ut en Tradera-vinst och kanske städa lite efter helgens festligheter.
(Jag brukar, av någon helt outgrundlig anledning, ha en tendens att låta det vara kvar några dagar efteråt, och det blir ju knappast bättre.)
Men om jag ska hinna med allt det där måste jag ju upp i tid också.
Och då kan det vara en idé att gå och lägga sig nu.
So I will.
Och Matilda, bara så att du vet; nu är det 17 dagar kvar tills du kommer hit så det är lika bra att du börjar peppa redan nu!
Hej då.
Eftersom det alltid hinner gå typ en livstid mellan gångerna jag skriver någonting här så måste jag alltid börja med att ställa frågan "Vad har hänt sedan sist?".
Såååå.. Vad har hänt sedan sist den här gången?
Frida och Josse har varit här i lite mindre än ett dygn och förgyllt min vardag (lördag, om man ska vara petnoga), vädret har om möjligt varit ännu bättre än det var när jag rubbed it in your norrländska faces i det förra inlägget, jag har öppnat och stängt på jobbet alldeles ensam (OCH överlevt), jag har klickat hem en liten beställning från asos.com (och om jag har tur hinner den komma innan jag och Timmy brummar upp till Sälen på torsdag) och vi har tillbringat första lördagkvällen ute på balkongen med kalla öl i händerna.
Men det som faktiskt är mest anmärkningsvärt är någonting som hände i söndags, innan jag släpade mig iväg till jobbet och samtidigt vinkade av Frida vid tåget (några hundra meter från tåget, om man ska vara petnoga).
Jag glömde äta.
JAG GLÖMDE ÄTA.
Herregud.
Eftersom mat och det mesta som har med ätande att göra är ett av mina största intressen, har det här aldrig hänt förut.
Och kommer förmodligen aldrig att hända igen, eftersom jag gav mig själv världens största mentala utskällning när jag stod ensam på jobbet och bokstavligt talat kunde känna hur min mage åt upp sig själv inifrån.
Hur det ens var möjligt att missa frukosten är beyond me, men jag kan garantera er (och framför allt mig själv) att det kommer aldrig hända igen. Nevernevernever.
Jag tror seriöst att jag tänkte på mat fyra miljoner gånger under dom drygt fyra timmarna jag tillbringade på jobbet i söndags.
I alla fall, apropå saker jag aldrig gjort förut så är det dags för en annan sådan ikväll.
Vid halv sju imorse satte sig Timmy i bilen för en 50 mils (?) bilresa till Ringhals, något sorts kärnkraftsverkställe söder om Göteborg.
Och han kommer inte hem förrän på torsdag.
Det innebär alltså att jag ska sova ensam här inatt.
Och imorgon.
Det känns ungefär lika trevligt som en spindel i sängen.
Men det är väl bara att vänja sig, för sånt blir det tydligen mer av när han är färdigutbildad och börjar jobba.
(Inte spindlar i sängen, utan ensamma nätter.)
Och det suger ju faktiskt, men semestrarna vi kommer kunna ha råd med då gör väl typ motsatsen.
Imorgon har jag tänkt vara superaktiv och hinna tvätta, träna, jobba, hämta posten hos Timmys päron, packa lite till Sälen, förmodligen hämta ut en Tradera-vinst och kanske städa lite efter helgens festligheter.
(Jag brukar, av någon helt outgrundlig anledning, ha en tendens att låta det vara kvar några dagar efteråt, och det blir ju knappast bättre.)
Men om jag ska hinna med allt det där måste jag ju upp i tid också.
Och då kan det vara en idé att gå och lägga sig nu.
So I will.
Och Matilda, bara så att du vet; nu är det 17 dagar kvar tills du kommer hit så det är lika bra att du börjar peppa redan nu!
Hej då.
SKELLEFTEÅ VS VÄSTERÅS
Enligt Norrans webbkamera ser det ut så här i korsningen Kanalgatan/E4:an i Skellefteå just nu.
Och enligt min mobilkamera ser det ut så här från balkongen på Bomansgatan 18 E i Västerås just nu.
Den gamla klyschan "en bild säger mer än tusen ord" passar ganska bra in här.
Och att det är 16,2 grader gör inte saken sämre.
Inte heller att Josse och Frida kommer imorgon (!!!!!!!!!!!!!).
Bara för det bjussar jag på den här.
Hej då.
1 APRIL
Nej, det är inget skämt.
Det ÄR så här fint väder, och det ÄR 10,3 grader varmt ute.
I skuggan.
Och dom här är inte heller något skämt.
Dom ÄR precis så snygga.
Sms:et jag skickade till Frida och Josse var däremot ett skämt.
Grannarna som bor ovanför oss har inte alls haft en vattenläcka, och vi har därför inte alls några vattenskador i lägenheten. Så vi behöver inte alls skjuta upp helgens festligheter ;)
Som väntat gick bara Frida på det.
Så tips till nästa år (eller i år för dom som hinner): aprilskämta med Frida.
Hon går på vad som helst.
Anyways, om cirkus en timme ska jag dra mig ner mot stan.
Drygt tre timmars jobb (får man ens kalla det jobb?) väntar, och sedan väntar en dejt med soffan, eftersom dagens träning är avklarad.
Tills dess har jag en diskmaskin att plocka ur, ett hår att torka, ett ansikte att sminka och ett solsken att sitta på balkongen och njuta av.
Life is good.
Hej då.
