MEN CRAP

Det blev ju inte alls några nya rader i det förra inlägget, bara en enda gegga av alltihop. Men det går ju kanske att läsa ändå. VR: s personlighetstest var för övrigt lite halverst. Jag är tydligen en byggare. All right. Det blev jag ju klokare av. Förresten lyssnade jag precis på den sönderspelade låten Rap Das Armas (barappapapapa) och den är verkligen inte bra när man är nykter. Frågan är om den någonsin är bra. (Eller ens var?) Hej då.

WOOOH!

Knappt sex timmars jobb, vilket i min värld är lika med en hel arbetsdag, är avklarat. Nu sitter jag på tåget mot Stockholm med en cola, en uppäten banan (hahaha) och Veckorevyns personlighetstest. Om två timmar sitter jag och äter middag med Frida och Josse, och någon timme senare kommer Elin och Matilda. Och imorgon kommer lönen, tillsammans med den fetaste bonusen jag någonsin skådat. I love it. Så om jag inte skriver något här på ett par dagar (vilket vi kanske kan räkna med att jag inte gör), så är det för att jag är upptagen med att umgås med världens bästa. Och nu är det förresten bara fyra veckor till julafton (med tillhörande pulkrace och great balls of fire). Hej då.

BETTER LATE THAN NEVER

Här händer det inte mycket.
Jag känner att jag skulle kunna ta på mig ansvaret för det.

I den riktiga världen händer det däremot ganska mycket.
Storasyster har åkt in på sjukhus, först i Skellefteå och nu ligger hon sedan igår i Umeå. Ni som är insatta vet att läkarna inte har en aning om vad det är. Eller någon aning har dom väl, men ingen så pass bra att dom har några bra svar.
Det är inte så kul.
Jag hoppas med hela hjärtat och lite till att hon får komma hem snart. Mest för hennes egen skull, men även för mammas, pappas, och Mickes skull.
Och lite grann för mig egen, så man kan slappna av lite.

Näst största grejen som hänt är nog att Jannica fångade en mus på jobbet i förrgår(!). Helt plötsligt kikade han fram när hon stod vid kassan, så efter att hon, beväpnad med en strumphink och ett skohorn, ha jagat den lille stackaren i en kvart fick hon fast honom. Vakten som gick förbi undrade såklart vad sjutton hon höll på med, och lite senare kom fastighetsskötaren dit och tog med sig honom. Lyckligtvis slapp han dö, ("eftersom det luktar så illa då"), så istället hamnade han nere i varutunneln, där han "hör hemma".

På tredje plats över sensationella händelser den senaste veckan kommer det faktum att det bara är 13 dagar till återföreningen med några av världens bästa människor.
Kommentar överflödig.
(Men det kommer ÄGA.)

I övrigt har jag egentligen inte så mycket att säga.
Bara att det känns oseriöst skönt att lillasyster kommer hem över jul, att det är helt obeskrivligt trevligt att tjejerna snart kommer hit och att jag älskar att jag trivs så bra med allt.

Och som om det inte vore nog får man börja julpynta snart också.


Hej då.

HELLOOOO!


HOPPSAN

Jag måste ha varit väldigt upptagen eftersom jag inte skrivit någonting här på en vecka.
Det har jag. Fast samtidigt inte.

I fredags stängde jag på jobbet, åkte hem och slökollade på Idol medan Timmy hade match, sedan städade jag lite och gick och la mig.
I lördags gick jag till jobbet lite senare än vanligt (det är trevligt att det finns något som heter röd dag, men det är ännu trevligare när dom hamnar på dagar som i vanliga fall är helt oröda..), jobbade och flamsade med Jannica till kl. 16, då det var dags för stängning. Efter mysmiddag med Timmy bar det av till Strike för bowling med David och Sabina, Norrland och en kompis till David (och Sabina?). Jag var, inte helt oväntat, sämst. Vi gick sedan vidare till Bill & Bob för en öl (eller två, och några drinkar) och redan vid 12 var vi hemma igen.
Även söndagen innebar jobb för min del. Ofta känns det lite halverst att gå till jobbet en söndag, när bihanget får ligga kvar i soffan och spela TV-spel hela dagen. Men den söndagen gick (trots ensamheten) till historien som en av de bästa dagarna på jobbet och slog förmodligen alla andra söndagars försäljningsrekord. Trevlisch.
Sedan var det måndag igen, vilket innebar tre timmars jobb och direkt efter det en tågresa till huvudstaden. Jag mötte upp Frida och Josse och åkte hem till Josses nya crib som var, minst sagt, smashing. Frida avvek vid halv elva eftersom hon skulle hem och sova på golvet i Sundbyberg, men jag och Josse satt uppe till halv två och tjattrade. Eftersom Josse i vanliga fall är känd för att gå och lägga sig pensionärstidigt hade jag förberett med att stiga upp monstertidigt den morgonen.. Det ledde istället till att vi, halverst omedvetet, tog en ordenlig sovmorgon.)
Och när vi då vaknade var det alltså tisdag. Vi gjorde oss i ordning, stämde träff med Frida och knallade bort till det nybyggda "Liljeholmstorget", vilket inte var mycket att hänga i granen. Efter en snabb lunch på McDonald's knallade vi hem igen och somnade i princip ovanpå varandra i soffan. Några timmar senare hämtade Timmy mig på stationen och sedan dess har jag gjort INGENTING.
Eller jo, jag har tvättat lite, städat lite, och hittat ett nytt beroende på min dator (Spindelharpan, don't go there!).
Jag har även fått världens tråkigaste sms från Matilda, om att hon inte kommer kunna komma ner den sista helgen i november. (Hell no, tänkte vi, och lyckades ändra på det.)
Dessutom har jag sovit typ 95% av de två senaste dygnen. Jag var inställd på att jobba både onsdag, torsdag och fredag, och sedan vara ledig i helgen. Men på grund av ett schemamissförstånd har jag alltså varit ledig onsdag och torsdag, och jobbar istället idag och i helgen. Det är lite synd, eftersom jag och Sabina planerat att gå på after work, men det är awesome eftersom det innebär lite extra julklappspengar.

Under den timme jag har varit vaken idag har jag förresten hunnit med mer än vad jag gjort de senaste två dagarna. Jag vaknade och tokgrät för att jag drömt något jätteotrevligt, fick ett sms från Kim om att jag får komma in en timme tidigare om jag vill, och sparkade smalbenet rakt in i diskmaskinen på väg in i köket. (Det blöder fortfarande.)
Alltså; ingen dunderstart på den här fredagen hittills.

Men det gör inte så mycket, för:

Anja kommer hem till jul.
Matilda kommer hit i november ändå.
Frida fick jobb i nya Scorett-butiken på Drottninggatan.
Jag har världens snyggaste nya skor i min ägo (men dom förtjänar ett eget inlägg, kommer snart!)
Jag och Josse åker hem till Skellefteå samma dag, samma tid och med samma plan när vi ska hem till jul.

Livet ÄGER.

Hej då.

RSS 2.0