ADIOS AMIGOS!
Nu packar vi in oss i bilen och far till Sälen och "bygger en altan".
Det är vad vi signed up for, men jag har en känsla av att det blir en del solande (om vädret går med på att vara lika bra i Sälen som det ska vara i Skellefteå?), sovande, sudokulösande och kanske lite öldrickande också, därav citationstecknen.
Jag hoppas även på att få se en älg, en björn, en räv, en grävling eller nåt annat coolt på vägen dit ikväll. Timmys mamma Annika tyckte vi skulle skynda oss att komma iväg så vi slipper köra när det är mörkt, jag tycker att vi ska sega oss lite så att vi måste köra sakta för att det är mörkt. Det blir ju nästan som safari.
Nästan.
Apropå sol och apropå Skellefteå så är det idag två veckor kvar tills lillasyster och några hundra (tusen?) andra gymnasietreor i Skellefteå tar studenten, vilket innebär att det är 13 dagar tills jag återigen sätter mig på planet upp mot Norrland.
Det verkar dock, tråkigt nog, inte som att jag får med mig Timmy den här gången. Men om jag känner mina vänner som jag tror att jag känner dem så kan vi nog rock it anyway.
Nu ska jag hoppa i mjukiskläderna, packa in oss i bilen och sedan påbörja den 3,5 timmar långa bilresan mot Gubbmyren.
Det blir nog grrrreat!
Hej då.
Det är vad vi signed up for, men jag har en känsla av att det blir en del solande (om vädret går med på att vara lika bra i Sälen som det ska vara i Skellefteå?), sovande, sudokulösande och kanske lite öldrickande också, därav citationstecknen.
Jag hoppas även på att få se en älg, en björn, en räv, en grävling eller nåt annat coolt på vägen dit ikväll. Timmys mamma Annika tyckte vi skulle skynda oss att komma iväg så vi slipper köra när det är mörkt, jag tycker att vi ska sega oss lite så att vi måste köra sakta för att det är mörkt. Det blir ju nästan som safari.
Nästan.
Apropå sol och apropå Skellefteå så är det idag två veckor kvar tills lillasyster och några hundra (tusen?) andra gymnasietreor i Skellefteå tar studenten, vilket innebär att det är 13 dagar tills jag återigen sätter mig på planet upp mot Norrland.
Det verkar dock, tråkigt nog, inte som att jag får med mig Timmy den här gången. Men om jag känner mina vänner som jag tror att jag känner dem så kan vi nog rock it anyway.
Nu ska jag hoppa i mjukiskläderna, packa in oss i bilen och sedan påbörja den 3,5 timmar långa bilresan mot Gubbmyren.
Det blir nog grrrreat!
Hej då.
MÅNDAG HELA VECKAN
Det skulle jag faktiskt inte ha någonting emot.
Eftersom mitt schema (som är allmänt king) innebär att jag alltid jobbar 13-16 på måndagar, skulle jag inte klaga om det var måndag hela veckan. Eller ja, det är ju ganska trevligt att vara ledig på helgen, och tre-timmarspass ger väl kanske inga astronomiska löner. Men annars så!
Apropå astronomiska löner så får jag på onsdag den första "riktiga" lönen sedan typ.. Pressbyrån? Jag har ju levt på extrajobbslöner sedan i oktober, och innan det jobbade jag ju på campingen i somras, där jag var ledig mest hela tiden för att kunna fara ner hit lite då och då. Så även om lönen jag får nu inte riktigt är så stor som jag får det att låta som, så är den det jämfört med vad jag tjänat det senaste året :)
Men något som faktiskt ÄR en astronomisk lön, i ordens rätta bemärkelse, är lönen Timmy nu får från tiden i Ringhals. Om ni vill tjäna storkovan (innan ni ens utbildat er färdigt) så är det det Timmy pluggar till som ni ska bli. (Vad det nu är för nåt, jag lär mig aldrig. Typ inspektions- och provningsingenjör slash provningstekniker slash kärnkraftsnisse.)
Gud i himmelen, i alla fall. Nästan så att det var värt att han var borta så länge?
Att jag inte skulle ha någonting emot måndag hela veckan beror förresten kanske även på att just den här måndagen bjuder på ett jävla bra väder. Jag tror att termometern står på cirkus 24 grader, och klockan är inte ens mitt på dagen än.
Himlen är dessutom knallblå och det finns ungefär ingenting som säger att det inte är sommar nu. Det är trevligt.
Redan igår var det förresten trevligt väder. Så trevligt att jag och Timmy vid halv tio for ut och cyklade. Vi utforskade vad som för mig fortfarande var okända platser, typ hamnen.
En hel timme var vi ute och det såg ut ungefär så här:
Timmy pekade och berättade vad som låg åt höger och vänster, jag cyklade lite bakom eftersom jag fortfarande är rädd för att cykla och typ bromsade hela tiden.
Dock tror och hoppas jag att Lilly ska bota min cykelskräck, eftersom hon äger.
Det gör även livet i allmänhet.
Hej då.
Eftersom mitt schema (som är allmänt king) innebär att jag alltid jobbar 13-16 på måndagar, skulle jag inte klaga om det var måndag hela veckan. Eller ja, det är ju ganska trevligt att vara ledig på helgen, och tre-timmarspass ger väl kanske inga astronomiska löner. Men annars så!
Apropå astronomiska löner så får jag på onsdag den första "riktiga" lönen sedan typ.. Pressbyrån? Jag har ju levt på extrajobbslöner sedan i oktober, och innan det jobbade jag ju på campingen i somras, där jag var ledig mest hela tiden för att kunna fara ner hit lite då och då. Så även om lönen jag får nu inte riktigt är så stor som jag får det att låta som, så är den det jämfört med vad jag tjänat det senaste året :)
Men något som faktiskt ÄR en astronomisk lön, i ordens rätta bemärkelse, är lönen Timmy nu får från tiden i Ringhals. Om ni vill tjäna storkovan (innan ni ens utbildat er färdigt) så är det det Timmy pluggar till som ni ska bli. (Vad det nu är för nåt, jag lär mig aldrig. Typ inspektions- och provningsingenjör slash provningstekniker slash kärnkraftsnisse.)
Gud i himmelen, i alla fall. Nästan så att det var värt att han var borta så länge?
Att jag inte skulle ha någonting emot måndag hela veckan beror förresten kanske även på att just den här måndagen bjuder på ett jävla bra väder. Jag tror att termometern står på cirkus 24 grader, och klockan är inte ens mitt på dagen än.
Himlen är dessutom knallblå och det finns ungefär ingenting som säger att det inte är sommar nu. Det är trevligt.
Redan igår var det förresten trevligt väder. Så trevligt att jag och Timmy vid halv tio for ut och cyklade. Vi utforskade vad som för mig fortfarande var okända platser, typ hamnen.
En hel timme var vi ute och det såg ut ungefär så här:
Timmy pekade och berättade vad som låg åt höger och vänster, jag cyklade lite bakom eftersom jag fortfarande är rädd för att cykla och typ bromsade hela tiden.
Dock tror och hoppas jag att Lilly ska bota min cykelskräck, eftersom hon äger.
Det gör även livet i allmänhet.
Hej då.
I DID IT!
Efter åratal av misslyckade försök har jag äntligen lyckats.
Jag har lyckats med konststycket att gå ut på krogen, gå till baren någon gång för mycket, dansadansadansa tills fötterna kapitulerar, äta skräpmat, komma hem, somna, vakna dagen efter och.. MÅ SOM EN GUD. Inte så att jag alltid blir monsterbakis, men nu är jag så pigg att jag vet inte vad!
Om en halvtimme ska jag och Lilly brumma ner till stan för nästan fem timmars jobb (jobbet ska jag stå för, Lilly ska nog mest stå i cykelstället) och det känns inte bara okej, det känns BRA. Särskilt eftersom sms-konversationen jag hade med butikschef-Kim igår kväll/natt kan ha gett henne anledning att tro att jag inte skulle må så bra idag, så hon kommer säkert ringa och kolla hur dåligt jag mår, men TJI får hon då!
Yesyesyes.
Nu ska jag finish min frukost, kleta lite smink i fejan, och gå in och peta lite på Timmy som är så trött att man skulle kunna tro att det var han som var ute och festade igår.
YEAH!
Hej då.
Jag har lyckats med konststycket att gå ut på krogen, gå till baren någon gång för mycket, dansadansadansa tills fötterna kapitulerar, äta skräpmat, komma hem, somna, vakna dagen efter och.. MÅ SOM EN GUD. Inte så att jag alltid blir monsterbakis, men nu är jag så pigg att jag vet inte vad!
Om en halvtimme ska jag och Lilly brumma ner till stan för nästan fem timmars jobb (jobbet ska jag stå för, Lilly ska nog mest stå i cykelstället) och det känns inte bara okej, det känns BRA. Särskilt eftersom sms-konversationen jag hade med butikschef-Kim igår kväll/natt kan ha gett henne anledning att tro att jag inte skulle må så bra idag, så hon kommer säkert ringa och kolla hur dåligt jag mår, men TJI får hon då!
Yesyesyes.
Nu ska jag finish min frukost, kleta lite smink i fejan, och gå in och peta lite på Timmy som är så trött att man skulle kunna tro att det var han som var ute och festade igår.
YEAH!
Hej då.
MY NEW BFF
Nu har jag varit så där pinsamt dålig på att uppdatera igen.
Men jag har varit lite busy busy. Förutom att jag jobbat typ 24/7 så har jag även fyllt år (och även då jobbat). Apropå det passar jag nu på att tacka för alla Facebook-congrats, blogginlägg, sms och telefonsamtal; det är sällan man känner sig så poppis som på sin födelsedag :D
Födelsedagen tillbringades alltså delvis på jobbet, men eftersom vi hade öppet som på en söndag blev det bara 11.30-16.15, så det överlevde jag. Sedan blev det raka vägen hem, eller nej, raka vägen till Ica, eftersom Timmys föräldrar och mormor skulle komma på kalas (och det här med att baka själv fanns det varken tid, ork eller talang till). Och där kommer rubriken in i bilden.
Som jag nämnt gick ju Pinky bort för inte så länge sedan (eller cyklades? Nej just det, HAN HADE JU PUNKA), och jag har därför varit cykellös i någon månad nu. Men nu är det slut på det, eftersom detta är vad jag fick i födelsedagspresent av Timmy, Annika och Janne:
Let me introduce you to: LILLY!
GUD vad paff och glad jag blev, GUD vad lila och fin och ny den är och GUD vad det ska cyklas nu!
Jag fick även världens jävla lås till, så she's not going anywhere! Utan mig, alltså.
Familjens firande har vi skjutit upp till om ungefär tre veckor, när lillasyster tar studenten.
Däremot har dessa redan kommit på posten och dem är jag så glad över att jag nog inte behöver fler presenter:
(Ytterligare ett par skor som såldes på gojane.com för några månader.. Men som såklart hann ta slut innan jag hade pengar till dem. Tack Nelly för att ni köpt in dem och säljer dem till ett väldigt humant pris.)
Födelsedagskvällen skulle man kunna tro innehöll öl, hög musik och shakande i schlagerbaren på BMB, men icket.
Jag och Timmy cyklade till Coop och handlade, kom hem och gjorde världens godaste (och troligtvis senaste) födelsedagsmiddag. Vid 22.30 satt vi vid bordet och det var så gott och jag blev så mätt att jag tvärsomnade i soffan efteråt. Vid 4.30 vaknade jag och då satt Timmy fortfarande och spelade dator. En halvtimme senare somnade vi i sängen istället och nu sitter jag här efter att ha sovit till 11, vilket på senare tid måste vara någon sorts rekord.
Om vädret hade varit lite trevligare hade vi åkt iväg till Hälla och premiärminigolfat idag, men det sparar vi tills solen är med oss. Istället ska jag ner en sväng på stan med Sabina, och idag är ju faktiskt en sådan där dag när jag har råd OCH tillåtelse att köpa någonting.
Hej då.
Men jag har varit lite busy busy. Förutom att jag jobbat typ 24/7 så har jag även fyllt år (och även då jobbat). Apropå det passar jag nu på att tacka för alla Facebook-congrats, blogginlägg, sms och telefonsamtal; det är sällan man känner sig så poppis som på sin födelsedag :D
Födelsedagen tillbringades alltså delvis på jobbet, men eftersom vi hade öppet som på en söndag blev det bara 11.30-16.15, så det överlevde jag. Sedan blev det raka vägen hem, eller nej, raka vägen till Ica, eftersom Timmys föräldrar och mormor skulle komma på kalas (och det här med att baka själv fanns det varken tid, ork eller talang till). Och där kommer rubriken in i bilden.
Som jag nämnt gick ju Pinky bort för inte så länge sedan (eller cyklades? Nej just det, HAN HADE JU PUNKA), och jag har därför varit cykellös i någon månad nu. Men nu är det slut på det, eftersom detta är vad jag fick i födelsedagspresent av Timmy, Annika och Janne:
Let me introduce you to: LILLY!
GUD vad paff och glad jag blev, GUD vad lila och fin och ny den är och GUD vad det ska cyklas nu!
Jag fick även världens jävla lås till, så she's not going anywhere! Utan mig, alltså.
Familjens firande har vi skjutit upp till om ungefär tre veckor, när lillasyster tar studenten.
Däremot har dessa redan kommit på posten och dem är jag så glad över att jag nog inte behöver fler presenter:
(Ytterligare ett par skor som såldes på gojane.com för några månader.. Men som såklart hann ta slut innan jag hade pengar till dem. Tack Nelly för att ni köpt in dem och säljer dem till ett väldigt humant pris.)
Födelsedagskvällen skulle man kunna tro innehöll öl, hög musik och shakande i schlagerbaren på BMB, men icket.
Jag och Timmy cyklade till Coop och handlade, kom hem och gjorde världens godaste (och troligtvis senaste) födelsedagsmiddag. Vid 22.30 satt vi vid bordet och det var så gott och jag blev så mätt att jag tvärsomnade i soffan efteråt. Vid 4.30 vaknade jag och då satt Timmy fortfarande och spelade dator. En halvtimme senare somnade vi i sängen istället och nu sitter jag här efter att ha sovit till 11, vilket på senare tid måste vara någon sorts rekord.
Om vädret hade varit lite trevligare hade vi åkt iväg till Hälla och premiärminigolfat idag, men det sparar vi tills solen är med oss. Istället ska jag ner en sväng på stan med Sabina, och idag är ju faktiskt en sådan där dag när jag har råd OCH tillåtelse att köpa någonting.
Hej då.
GOOD MORNING SUNSHINE
(i dubbel bemärkelse: sunshine som i solen och sunshine som i jag som var uppe typ innan solen)
Ja, klockan var inte mer än 05.40 när jag tryckte på snoozeknappen första gången imorse. Tio minuter senare var jag uppe och det är nästan så att jag somnar bara av att tänka på det.
Timmy, som alltså är tillbaka från Ringhals, skulle idag, istället för att fara till den ursprungliga praktiken i Örebro, till Stockholm. (Det är alltså ett jävla flängande fram och tillbaka med det där.)
Tåget gick i alla fall 06.22, och puckad som jag igår kväll var, gick jag med på att stiga upp och skjutsa honom.
Jag var inte direkt ett fan av mig själv imorse; det var inte långt ifrån att jag erbjöd mig att betala taxi åt honom för att slippa stiga upp.
Men jag släpade mig upp ur sängen och ut till bilen, och när jag kom hem igen insåg jag att solen sken som aldrig förr, att klockan bara var kvart över sex och att det skulle vara ganska skönt med en morgonprommis.
Så när klockan lite senare slog åtta hade jag (förutom att skjutsa Timmy) hunnit powerwalka med skitdålig musik*, komma hem och duscha (och även stretcha lite halvoseriöst, eftersom jag fått för mig att jag får träningsvärk av vad som helst.. Fast det ligger nog någonting i det ändå), och plocka fram lite frukost. Och just då kändes det ganska bra.
(Bortsett från att jag tvärsomnade i soffan direkt efter Top Model och vaknade två timmar senare.)
(* I brist på musik på mobilen som jag inte är less på tänkte jag ge den gamla hederliga radiomusiken en chans. Men tji fick jag, för nu för tiden PRATAS det bara på radio på morgnarna. På cirkus en timme fick jag, förutom babbelbabbelbabbel, nyheter x 200 och reklam, höra TVÅ låtar.
Istället för att nöja mig med musiken jag har på mobilen, så att jag faktiskt skulle få höra någon musik, gick jag och var förbannad över det faktum att musik på morgnarna verkar vara ett bortglömt och slopat koncept. Jag var nog mest häpen över hur mycket radioprat man kan klämma in på en timme, och tänkte att nu MÅSTE dom ju snart spela en låt..
Men det gjorde dom alltså inte.
Eller jo, förlåt..
Två stycken spelade dom ju faktiskt.)
Klockan två infann jag mig i alla fall på jobbet, en timme senare åt jag lunch med Timmy som fick sluta tidigare än väntat och kom tillbaka till Västerås lagom till min lunch**, strax efter sju packade jag ihop mig själv och gick hem från jobbet, och nu sitter jag här, efter mackor och oboy till middag och med en allergisnuvig pojkvän till höger.
(** Puckat att ha lunch en timme efter att man börjat, I know, men timbudgeten är helt åt skogen så det är bara att acceptera. Och hellre det än ingen lunch alls, right?)
Nu ska jag ta världens längsta dusch, sova som en idiot och förmodligen gå upp vid sexsnåret imorgon också eftersom Timmy ska iväg igen imorgon och jag är så himla snäll och Timmy så himla lat.
(Att jag går fram och tillbaks till jobbet nästan varje dag bevisar tydligen inte att det är fysiskt möjligt att gå till centralen, som ligger typ 200 meter längre bort.)
Eftersom jag är ganska dålig på att lägga in bilder här så passar jag på att göra någonting åt den statistiken nu..
Haha.
Hej då.
Ja, klockan var inte mer än 05.40 när jag tryckte på snoozeknappen första gången imorse. Tio minuter senare var jag uppe och det är nästan så att jag somnar bara av att tänka på det.
Timmy, som alltså är tillbaka från Ringhals, skulle idag, istället för att fara till den ursprungliga praktiken i Örebro, till Stockholm. (Det är alltså ett jävla flängande fram och tillbaka med det där.)
Tåget gick i alla fall 06.22, och puckad som jag igår kväll var, gick jag med på att stiga upp och skjutsa honom.
Jag var inte direkt ett fan av mig själv imorse; det var inte långt ifrån att jag erbjöd mig att betala taxi åt honom för att slippa stiga upp.
Men jag släpade mig upp ur sängen och ut till bilen, och när jag kom hem igen insåg jag att solen sken som aldrig förr, att klockan bara var kvart över sex och att det skulle vara ganska skönt med en morgonprommis.
Så när klockan lite senare slog åtta hade jag (förutom att skjutsa Timmy) hunnit powerwalka med skitdålig musik*, komma hem och duscha (och även stretcha lite halvoseriöst, eftersom jag fått för mig att jag får träningsvärk av vad som helst.. Fast det ligger nog någonting i det ändå), och plocka fram lite frukost. Och just då kändes det ganska bra.
(Bortsett från att jag tvärsomnade i soffan direkt efter Top Model och vaknade två timmar senare.)
(* I brist på musik på mobilen som jag inte är less på tänkte jag ge den gamla hederliga radiomusiken en chans. Men tji fick jag, för nu för tiden PRATAS det bara på radio på morgnarna. På cirkus en timme fick jag, förutom babbelbabbelbabbel, nyheter x 200 och reklam, höra TVÅ låtar.
Istället för att nöja mig med musiken jag har på mobilen, så att jag faktiskt skulle få höra någon musik, gick jag och var förbannad över det faktum att musik på morgnarna verkar vara ett bortglömt och slopat koncept. Jag var nog mest häpen över hur mycket radioprat man kan klämma in på en timme, och tänkte att nu MÅSTE dom ju snart spela en låt..
Men det gjorde dom alltså inte.
Eller jo, förlåt..
Två stycken spelade dom ju faktiskt.)
Klockan två infann jag mig i alla fall på jobbet, en timme senare åt jag lunch med Timmy som fick sluta tidigare än väntat och kom tillbaka till Västerås lagom till min lunch**, strax efter sju packade jag ihop mig själv och gick hem från jobbet, och nu sitter jag här, efter mackor och oboy till middag och med en allergisnuvig pojkvän till höger.
(** Puckat att ha lunch en timme efter att man börjat, I know, men timbudgeten är helt åt skogen så det är bara att acceptera. Och hellre det än ingen lunch alls, right?)
Nu ska jag ta världens längsta dusch, sova som en idiot och förmodligen gå upp vid sexsnåret imorgon också eftersom Timmy ska iväg igen imorgon och jag är så himla snäll och Timmy så himla lat.
(Att jag går fram och tillbaks till jobbet nästan varje dag bevisar tydligen inte att det är fysiskt möjligt att gå till centralen, som ligger typ 200 meter längre bort.)
Eftersom jag är ganska dålig på att lägga in bilder här så passar jag på att göra någonting åt den statistiken nu..
Är inte den här filuren typ det sötaste EVER?
Haha.
Hej då.
PS..
..idag på jobbet tog jag tillfället i akt och granskade Tiamo-skorna som jag tidigare uppmanade Frida att hålla med om att de är kriminellt lika de som finns hos GoJane, och jag kan bara säga som så att det ÄR samma sko.
Eller ja, skon på GoJanes bild lär ju inte vara exakt den sko som står ute i butiken hos oss (...) men det är jävlart samma design. (Om man ska vara petig.)
Great. Problem solved.
Ds.
Hej då.
Eller ja, skon på GoJanes bild lär ju inte vara exakt den sko som står ute i butiken hos oss (...) men det är jävlart samma design. (Om man ska vara petig.)
Great. Problem solved.
Ds.
Hej då.
A LITTLE BIT WISER
Nu har jag pratat med Kim och fått detta förklarat för mig.
Det finns (förmodligen väldigt lyckliga) människor som jobbar med någonting som heter "trenddesign". De designar helt enkelt skor och säljer sedan sin design till olika inköpare, alltså dom som fixar och trixar med vilka skor en kedja ska ha i sitt sortiment. (Ge mig det jobbet?)
Om en inköpare bestämmer sig för att kedjan vill vara helt ensam om en skos design betalar man ett lite högre pris, får någonting som kan liknas vid patent och bör alltså bli den enda kedjan med just den skon.
(Vill man inte betala lite extra för att vara ensam om skon finns alltså risken att det dyker upp en i princip identisk sko i en annan butik.)
Så det som har hänt här borde alltså vara att Scoretts inköpare fastnat för samma design som GoJanes.
Svaret på min hysteriska fråga är alltså att Scorett tyvärr inte har minsta lilla samarbete med GoJane.
Att de däremot väljer att köpa samma skors design måste man ju se som någonting positivt, eftersom man då kan börja hoppas att det blir mer sådant i framtiden? ;)
Men för att krångla till det ännu mer kan jag ju, ifall jag inte redan gjort det i tidigare inlägg, dra in Nelly.com i det här.
Jag fick ju ett par bruna gladiatorskor av Timmy i julklapp (pusssss älskling), beställda från Nelly. Dessa skor fanns dock att köpa på gojane.com flera månader innan de fanns på Nelly.com (i typ en miljard olika färger, dessutom). Så när de då till slut dök upp hos Nelly var det inget snack om att de skulle hem till Bomansgatan.
NU, IDAG, har jag då alltså (till min obeskrivliga glädje) upptäckt att Nelly valt att köpa in ett annat par skor som förr fanns på gojane.com. Jag satt för ett drygt halvår sedan och spanade på dem i dagar, veckor och månader, tills jag till slut insåg att min dåvarande ekonomi knappt tillät att jag ens tittade på dem. Inte för att de var dyra, utan för att ekonomin jag levde med (utan?) då inte tillät några trevligheter alls.
Att de nu alltså finns hos Nelly ger dem en given plats (högstt upp) på min önskelista.
Nu har jag babblat skor, GoJane och Nelly så att det knappt finns mer att säga (...) och ska därför tvätta bort sminket, gräva ner mig bland kuddarna i soffan och se resten av Project Runway.
Hej då.
Det finns (förmodligen väldigt lyckliga) människor som jobbar med någonting som heter "trenddesign". De designar helt enkelt skor och säljer sedan sin design till olika inköpare, alltså dom som fixar och trixar med vilka skor en kedja ska ha i sitt sortiment. (Ge mig det jobbet?)
Om en inköpare bestämmer sig för att kedjan vill vara helt ensam om en skos design betalar man ett lite högre pris, får någonting som kan liknas vid patent och bör alltså bli den enda kedjan med just den skon.
(Vill man inte betala lite extra för att vara ensam om skon finns alltså risken att det dyker upp en i princip identisk sko i en annan butik.)
Så det som har hänt här borde alltså vara att Scoretts inköpare fastnat för samma design som GoJanes.
Svaret på min hysteriska fråga är alltså att Scorett tyvärr inte har minsta lilla samarbete med GoJane.
Att de däremot väljer att köpa samma skors design måste man ju se som någonting positivt, eftersom man då kan börja hoppas att det blir mer sådant i framtiden? ;)
Men för att krångla till det ännu mer kan jag ju, ifall jag inte redan gjort det i tidigare inlägg, dra in Nelly.com i det här.
Jag fick ju ett par bruna gladiatorskor av Timmy i julklapp (pusssss älskling), beställda från Nelly. Dessa skor fanns dock att köpa på gojane.com flera månader innan de fanns på Nelly.com (i typ en miljard olika färger, dessutom). Så när de då till slut dök upp hos Nelly var det inget snack om att de skulle hem till Bomansgatan.
NU, IDAG, har jag då alltså (till min obeskrivliga glädje) upptäckt att Nelly valt att köpa in ett annat par skor som förr fanns på gojane.com. Jag satt för ett drygt halvår sedan och spanade på dem i dagar, veckor och månader, tills jag till slut insåg att min dåvarande ekonomi knappt tillät att jag ens tittade på dem. Inte för att de var dyra, utan för att ekonomin jag levde med (utan?) då inte tillät några trevligheter alls.
Att de nu alltså finns hos Nelly ger dem en given plats (högstt upp) på min önskelista.
Nu har jag babblat skor, GoJane och Nelly så att det knappt finns mer att säga (...) och ska därför tvätta bort sminket, gräva ner mig bland kuddarna i soffan och se resten av Project Runway.
Hej då.
SCORETT <3 GOJANE?
Alltså alltså alltså.
Jag försökte precis förklara det här för Timmy, men hans brist på intresse för skor gjorde att han slutade lyssna efter två sekunder.
Därför tänkte jag att dom som läser det här (och gissningsvis delar mitt intresse för skor, eftersom jag tror mig ha ganska bra koll på alla typ fem personer som ägnar en minut eller två åt att läsa mina läsvärda inlägg), kan tycka att det är åtminstone LITE kul, eller intressant, eller i alla fall värt att påpeka.
Jag var ikväll, som många andra kvällar, inne på GoJane och spanade på lite shoes och sånt, när det dök upp ett par skor som är onormalt lika ett par som finns någon annanstans, nämligen på Scorett.
Eftersom Timmy inte gav minsta lilla respons på detta lilla faktum var jag tvungen att nämna det här, bara för att se om det faktiskt ÄR så att dom är himla lika varandra, eller om det, tvärtom, inte ens är värt att ödsla varken tid eller kraft eller bloggande på.
Så vad säger ni? Mönstret, klacken, dradkejdan.. Visst är dom väl ganska lika varandra?
(Första skon från gojane.com, andra från Scorett.)
(Och FRIDA, håll med om att det här är typ PRECIS den som just kommit in från Tiamo?!)
Coincidence?
Det här är ju förmodligen ingenting att hetsa upp sig över, men min böjelse för skor har redan övertygat mig om att detta är hintar på att Scorett ska börja(/har börjat?) köpa in skor från (eller i alla fall inspireras av?) samma leverantör som GoJane använder sig av..
Det skulle i alla fall vara FABULOUS.
Men det skulle bli dyrt.
Apropå skor, apropå jobbet och apropå drömmar.. Natten till igår drömde jag att jag var på jobbet (fast det var som att EuroSko låg där nu, eftersom både Monica och Pillan var där). Jag skulle i alla fall sluta klockan 18, och fem minuter innan jag skulle sluta märkte jag att nästan hela butiken var full med GoJane-skor, till samma trevliga priser man köper dom på nätet (om man räknar bort tull och skatt och frakt och fan och helvete). Det här verkade ingen annan ha uppmärksammat, men själv blev jag helt hysterisk inombords. (Jag ville inte visa min eufori eftersom andra då kunde hinna köpa alla skor innan jag ens hann säga FUCK OFF.)
Eftersom jag ville vara en duktig anställd tänkte jag dock att jag faktiskt skulle jobba dom sista fem minuterna, istället för att gå lös där inne för egen räkning. Dom fem minuterna segade sig fram (och om jag inte minns fel så jobbade jag till och med över lite), men till slut var klockan sex.
Och då vaknade jag.
SÅKLART.
Tänk vad kul jag hade kunnat ha där inne..(!)
Någonting som inte är särskilt kul är att NÅGON HAR SNOTT PINKY.
Nu ska man ju inte tala illa om dom döda, men vem vill ha en ganska skruttig och inte särskilt attraktiv rosa cykel som det dessutom är punka på? Stackarn, helt försvarslös var han ju när tjuven kom och rövade bort honom!
Nu kommer alla mina födelsedagsönskningar gå åt till att önska mig bidrag till en ny cykel, som säkert också blir stulen. För jag lär ju inte orka bli en sån där paranoid människa som kånkar med sig cykeln upp på balkongen?
Esch. Färre cykeltjuvar bland folket och mer sömn (och skodrömmar?) åt Matilda!
Hej då.
Jag försökte precis förklara det här för Timmy, men hans brist på intresse för skor gjorde att han slutade lyssna efter två sekunder.
Därför tänkte jag att dom som läser det här (och gissningsvis delar mitt intresse för skor, eftersom jag tror mig ha ganska bra koll på alla typ fem personer som ägnar en minut eller två åt att läsa mina läsvärda inlägg), kan tycka att det är åtminstone LITE kul, eller intressant, eller i alla fall värt att påpeka.
Jag var ikväll, som många andra kvällar, inne på GoJane och spanade på lite shoes och sånt, när det dök upp ett par skor som är onormalt lika ett par som finns någon annanstans, nämligen på Scorett.
Eftersom Timmy inte gav minsta lilla respons på detta lilla faktum var jag tvungen att nämna det här, bara för att se om det faktiskt ÄR så att dom är himla lika varandra, eller om det, tvärtom, inte ens är värt att ödsla varken tid eller kraft eller bloggande på.
Så vad säger ni? Mönstret, klacken, dradkejdan.. Visst är dom väl ganska lika varandra?
(Första skon från gojane.com, andra från Scorett.)
(Och FRIDA, håll med om att det här är typ PRECIS den som just kommit in från Tiamo?!)
Coincidence?
Det här är ju förmodligen ingenting att hetsa upp sig över, men min böjelse för skor har redan övertygat mig om att detta är hintar på att Scorett ska börja(/har börjat?) köpa in skor från (eller i alla fall inspireras av?) samma leverantör som GoJane använder sig av..
Det skulle i alla fall vara FABULOUS.
Men det skulle bli dyrt.
Apropå skor, apropå jobbet och apropå drömmar.. Natten till igår drömde jag att jag var på jobbet (fast det var som att EuroSko låg där nu, eftersom både Monica och Pillan var där). Jag skulle i alla fall sluta klockan 18, och fem minuter innan jag skulle sluta märkte jag att nästan hela butiken var full med GoJane-skor, till samma trevliga priser man köper dom på nätet (om man räknar bort tull och skatt och frakt och fan och helvete). Det här verkade ingen annan ha uppmärksammat, men själv blev jag helt hysterisk inombords. (Jag ville inte visa min eufori eftersom andra då kunde hinna köpa alla skor innan jag ens hann säga FUCK OFF.)
Eftersom jag ville vara en duktig anställd tänkte jag dock att jag faktiskt skulle jobba dom sista fem minuterna, istället för att gå lös där inne för egen räkning. Dom fem minuterna segade sig fram (och om jag inte minns fel så jobbade jag till och med över lite), men till slut var klockan sex.
Och då vaknade jag.
SÅKLART.
Tänk vad kul jag hade kunnat ha där inne..(!)
Någonting som inte är särskilt kul är att NÅGON HAR SNOTT PINKY.
Nu ska man ju inte tala illa om dom döda, men vem vill ha en ganska skruttig och inte särskilt attraktiv rosa cykel som det dessutom är punka på? Stackarn, helt försvarslös var han ju när tjuven kom och rövade bort honom!
Nu kommer alla mina födelsedagsönskningar gå åt till att önska mig bidrag till en ny cykel, som säkert också blir stulen. För jag lär ju inte orka bli en sån där paranoid människa som kånkar med sig cykeln upp på balkongen?
Esch. Färre cykeltjuvar bland folket och mer sömn (och skodrömmar?) åt Matilda!
Hej då.
DET HÄR ÄR EN RUBRIK
Egentligen har jag inte så mycket att säga, och inte heller någon lust att låtsas som att jag har det heller.
Men eftersom det börjar ha gått oseriöst lång tid sedan jag skrev någonting (för det är ju ovanligt?) så borde jag ju kunna få ur mig någonting i alla fall.
Förra helgen (som alltså tillbringades i Skellefteå) ägde ihjäl sig.
Elin och Matilda har redan gett mer eller mindre detaljerade redogörelser för detta, så jag tycker det får räcka.
(Jag kan bjuda på en bild istället, för dom som inte har Facebook.. Typ mamma.)
(Och om mamma läser det här kan jag påminna om att kolla Matildas blogg, eftersom bilden på oss, som utlovat, finns där.)
I alla fall. Hela den hemresan rockade röv och jag längtade hem ungefär två minuter efter att jag kommit hem och innanför dörren.
Att Timmy vid det laget fortfarande var borta på jobb gjorde inte saken bättre.
Att han överraskade mig och kom hem en dag tidigare gjorde dock det.
Idag är det alltså fredag och det i sig kan ju ses som ganska festligt. Men eftersom vi redan avklarat en tvådagars i veckan (...) så skippar jag BMB och schlagerbaren ikväll.
(Till skillnad från Timmy och Tuben som alltså är inne på en tredagars..)
(..som mycket väl kan utvecklas till en fyradagars imorgon.)
I och för sig var jag med på förfesten, och satt där med partysminket, klänningen och slaskblaskcidern.
Vad som fattades var dock partysuget, och det skulle man kunna säga var direkt avgörande.
Så nu sitter jag här med snart uppätna nudlar, mjukisbrallor och tydligen en karl på väg hem.
Jag kommer älska mig själv imorgon när jag vaknar och sedan skuttar iväg till jobbet, bara för att visa hur pigg och obakis jag är.
(Huruvida jag kan stå emot trycket, slash återfå partysuget, imorgon, när det vankas beachvolley och öl, återstår att se.)
Se där. Till och med när jag inte har någonting att säga, och ännu mindre lust att skriva någonting, så blir det så här långt.
Hej då.
Men eftersom det börjar ha gått oseriöst lång tid sedan jag skrev någonting (för det är ju ovanligt?) så borde jag ju kunna få ur mig någonting i alla fall.
Förra helgen (som alltså tillbringades i Skellefteå) ägde ihjäl sig.
Elin och Matilda har redan gett mer eller mindre detaljerade redogörelser för detta, så jag tycker det får räcka.
(Jag kan bjuda på en bild istället, för dom som inte har Facebook.. Typ mamma.)
(Och om mamma läser det här kan jag påminna om att kolla Matildas blogg, eftersom bilden på oss, som utlovat, finns där.)
I alla fall. Hela den hemresan rockade röv och jag längtade hem ungefär två minuter efter att jag kommit hem och innanför dörren.
Att Timmy vid det laget fortfarande var borta på jobb gjorde inte saken bättre.
Att han överraskade mig och kom hem en dag tidigare gjorde dock det.
Idag är det alltså fredag och det i sig kan ju ses som ganska festligt. Men eftersom vi redan avklarat en tvådagars i veckan (...) så skippar jag BMB och schlagerbaren ikväll.
(Till skillnad från Timmy och Tuben som alltså är inne på en tredagars..)
(..som mycket väl kan utvecklas till en fyradagars imorgon.)
I och för sig var jag med på förfesten, och satt där med partysminket, klänningen och slaskblaskcidern.
Vad som fattades var dock partysuget, och det skulle man kunna säga var direkt avgörande.
Så nu sitter jag här med snart uppätna nudlar, mjukisbrallor och tydligen en karl på väg hem.
Jag kommer älska mig själv imorgon när jag vaknar och sedan skuttar iväg till jobbet, bara för att visa hur pigg och obakis jag är.
(Huruvida jag kan stå emot trycket, slash återfå partysuget, imorgon, när det vankas beachvolley och öl, återstår att se.)
Se där. Till och med när jag inte har någonting att säga, och ännu mindre lust att skriva någonting, så blir det så här långt.
Hej då.
MEN ALLTSÅ JAAA
Timmy ringde precis och meddelade att HAN KOMMER HEM IMORGON.
JAAAAAA.
(Först var det ju snack om att han skulle komma hem senast femte maj, alltså idag, men eftersom det blev framflyttat till senast torsdag, så är det ju lite av en vinst att han kommer redan imorgon!)
Det innebär alltså att jag sover sista natten (för den här gången i alla fall) inatt.
Ganska ballt faktiskt att jag klarat mig så bra i tre veckor!
Nu är det dags för frukost och Top Model, sedan jobb till 16 och efter det ska jag väl bara sitta och räkna minuterna tills karln kommer hem, nu när jag vet ungefär hur många det är.. YEAH!
Hej då.
JAAAAAA.
(Först var det ju snack om att han skulle komma hem senast femte maj, alltså idag, men eftersom det blev framflyttat till senast torsdag, så är det ju lite av en vinst att han kommer redan imorgon!)
Det innebär alltså att jag sover sista natten (för den här gången i alla fall) inatt.
Ganska ballt faktiskt att jag klarat mig så bra i tre veckor!
Nu är det dags för frukost och Top Model, sedan jobb till 16 och efter det ska jag väl bara sitta och räkna minuterna tills karln kommer hem, nu när jag vet ungefär hur många det är.. YEAH!
Hej då.
LAST MINUTE
Eftersom allting de senaste dagarna har gått i 200 km/h har jag inte hunnit berätta varken att 1) jag är hemma hos mor och far i Skellefteå, eller 2) jag har fått hem grejerna från GoJane (och är övernöjd).
(Återigen: hade jag varit en seriös bloggare hade jag tagit kort på GoJane-grejerna, förmodligen även iklädd dem, men så är, som vi alla vet, inte fallet. Dock ska de eventuellt invigas imorgon kväll och då följer ju självklart kameran med. Och då finns det ju faktiskt en liten chans att jag i efterhand lägger upp någon liten bild som visar dessa amerikanska skapelser.)
Tillbaka till det viktiga och underbara faktum att jag är i Skellefteå.
I onsdags insåg jag att jag är ledig den här helgen, närmare bestämt från och med onsdag kl. 19.15, till och med måndag kl. 13.00. Eftersom Sabina och David skulle till Leksand, Emelie jobbar och Timmy fortfarande inte kommit hem (och jag helt glömt bort att jag för flera veckor sedan anmälde mig till Pillans 22-årskalas på lördag), såg jag framför mig hur jag skulle sitta ensam hela helgen och bara vänta på att antingen få gå till jobbet eller på att karln ska komma hem.
Lite halvoseriöst började jag kolla på sistaminuten-biljetter hem till Norrland, och några minuter och några telefonsamtal till mamma senare hade hon bokat biljett på nattåget samma kväll. Kl. 19.15 slutade jag alltså jobba, och en dryg timme senare rullade tåget från stationen i Västerås upp mot Bastuträsk. Så nu har jag fram till på söndag kl. 16.20 på mig att njuta av familj, sol och Skellefteå. (För några år sedan hade jag tvivlat på att man kan använda "njuta" och "Skellefteå" i samma mening, men I guess you don't know what you've got until you don't.
(Vad som är värt att påpeka är att jag i denna euforiska stund hade ungefär en halvtimme på mig att packa väskan, göra mig klar för jobbet, förbereda mig mentalt för en natt på tåg, släcka lampor, dra ut kontakter och tömma kylskåpet på färskvaror, innan jag skulle kuta till jobbet.
Så i min värld har "sista minuten" aldrig använts så bokstavligt som här.)
En 12 timmar lång tågresa (som bestod av max en timmes sömn) och en 55 minuters bussresa senare, hämtade pappa mig på busstationen igår förmiddag.
Sedan dess har jag fikat med Elin och Matilda, städat hela huset åt mamma och pappa, sovit ihjäl mig, haft grillpremiär ute på baksidan och cyklat till Landskyrkan med mamma och pappa för att titta på majbrasan (NÄR gjorde man det sist?).
Idag ska jag stifta ny bekantskap med sju-kilometers-promenadrundan som jag gick i princip varje morgon under nästan halva gymnasietiden. Vart tog den disciplinen vägen, kan man ju fråga sig.
Sedan ska jag ta världens längsta bad, göra mig i ordning för middag på Tatung och sedan umgås med familjen, minus storasyster som flytt stan lagom till att jag kommer hem.
Det är kanske en av nackdelarna med sistaminuten-fenomenet?
Imorgon blir det i alla fall fest i det som Anton och Alle kallar "baren". Jag har inte riktigt förstått ännu men det verkar vara någon sorts företagslägenhet som de håller på att bygga en bar i. (Jag återkommer förmodligen senare med rättelse.)
Elin har pallrat sitt söta arsle till stan och stannar förhoppningsvis till på söndag så att hon kan delta i festligheterna, och även Matilda has signed up. Om Stockholmsbrudarna och fröken Grundberg var här skulle kvällen vara optimal, men vi får göra vad vi kan!
Även Timmy saknas såklart, men det hör ju numera till vardagen (liten pik till dom som bestämde hur länge han skulle vara borta, som säkert läser det här).
Sådärja. Återigen har jag skrivit ett inlägg som, mätt i ord, säkert kvalificerar sig för att kallas novell.
Nu ska jag bli ett med solen, musiken på mobilen och mammas gamla löparskor (som i min värld, där löpning inte existerar, används som promenadskor..vilket lät jättetantigt).
Hej då.
(Återigen: hade jag varit en seriös bloggare hade jag tagit kort på GoJane-grejerna, förmodligen även iklädd dem, men så är, som vi alla vet, inte fallet. Dock ska de eventuellt invigas imorgon kväll och då följer ju självklart kameran med. Och då finns det ju faktiskt en liten chans att jag i efterhand lägger upp någon liten bild som visar dessa amerikanska skapelser.)
Tillbaka till det viktiga och underbara faktum att jag är i Skellefteå.
I onsdags insåg jag att jag är ledig den här helgen, närmare bestämt från och med onsdag kl. 19.15, till och med måndag kl. 13.00. Eftersom Sabina och David skulle till Leksand, Emelie jobbar och Timmy fortfarande inte kommit hem (och jag helt glömt bort att jag för flera veckor sedan anmälde mig till Pillans 22-årskalas på lördag), såg jag framför mig hur jag skulle sitta ensam hela helgen och bara vänta på att antingen få gå till jobbet eller på att karln ska komma hem.
Lite halvoseriöst började jag kolla på sistaminuten-biljetter hem till Norrland, och några minuter och några telefonsamtal till mamma senare hade hon bokat biljett på nattåget samma kväll. Kl. 19.15 slutade jag alltså jobba, och en dryg timme senare rullade tåget från stationen i Västerås upp mot Bastuträsk. Så nu har jag fram till på söndag kl. 16.20 på mig att njuta av familj, sol och Skellefteå. (För några år sedan hade jag tvivlat på att man kan använda "njuta" och "Skellefteå" i samma mening, men I guess you don't know what you've got until you don't.
(Vad som är värt att påpeka är att jag i denna euforiska stund hade ungefär en halvtimme på mig att packa väskan, göra mig klar för jobbet, förbereda mig mentalt för en natt på tåg, släcka lampor, dra ut kontakter och tömma kylskåpet på färskvaror, innan jag skulle kuta till jobbet.
Så i min värld har "sista minuten" aldrig använts så bokstavligt som här.)
En 12 timmar lång tågresa (som bestod av max en timmes sömn) och en 55 minuters bussresa senare, hämtade pappa mig på busstationen igår förmiddag.
Sedan dess har jag fikat med Elin och Matilda, städat hela huset åt mamma och pappa, sovit ihjäl mig, haft grillpremiär ute på baksidan och cyklat till Landskyrkan med mamma och pappa för att titta på majbrasan (NÄR gjorde man det sist?).
Idag ska jag stifta ny bekantskap med sju-kilometers-promenadrundan som jag gick i princip varje morgon under nästan halva gymnasietiden. Vart tog den disciplinen vägen, kan man ju fråga sig.
Sedan ska jag ta världens längsta bad, göra mig i ordning för middag på Tatung och sedan umgås med familjen, minus storasyster som flytt stan lagom till att jag kommer hem.
Det är kanske en av nackdelarna med sistaminuten-fenomenet?
Imorgon blir det i alla fall fest i det som Anton och Alle kallar "baren". Jag har inte riktigt förstått ännu men det verkar vara någon sorts företagslägenhet som de håller på att bygga en bar i. (Jag återkommer förmodligen senare med rättelse.)
Elin har pallrat sitt söta arsle till stan och stannar förhoppningsvis till på söndag så att hon kan delta i festligheterna, och även Matilda has signed up. Om Stockholmsbrudarna och fröken Grundberg var här skulle kvällen vara optimal, men vi får göra vad vi kan!
Även Timmy saknas såklart, men det hör ju numera till vardagen (liten pik till dom som bestämde hur länge han skulle vara borta, som säkert läser det här).
Sådärja. Återigen har jag skrivit ett inlägg som, mätt i ord, säkert kvalificerar sig för att kallas novell.
Nu ska jag bli ett med solen, musiken på mobilen och mammas gamla löparskor (som i min värld, där löpning inte existerar, används som promenadskor..vilket lät jättetantigt).
Hej då.
