LOVE LIFE
Efter en störtskön lördag har nu en störtskön söndag flutit förbi.
Den störtsköna lördagen inleddes med sovmorgon, som följdes av tre timmars jobb, skjutsande av pojkvän + lagkamrater ut i skogen för diverse hockeylagsaktiviteter, hämtning av Frida på tågstationen, iordninggörande hemma på Bomans, pizzamiddag + förfest med hela tjejligan hos Helena, gratis utgång på BMB, dansdansdans i schlagerbaren, fyllemat från Burger Corner med Timmy och Tuben, taxi (som körde fel) hem, och slutligen några timmars sömn.
Den störtsköna söndagen har inte innehållit lika många energikrävande aktiviteter. Dock ungefär 1000 gånger fler kalorier än vad som någonsin skulle kunna anses okej.
Någon timme efter att vi vaknat (och alltså NÅGRA timmar efter att Frida vaknat) hookade vi upp med Tuben och Roffe och promenerade bort till Aros för pizzafrukost(..).
Jag och Frida delade på vad som enligt Timmy med flera var en könlös pizza, men den satt inte helt oväntat där den skulle.
När vi sedan kom tillbaka gick grabbarna över till Tuben för att titta på UFC (crap), och jag och Frida stannade här med det lite bättre alternativet Baksmällan (inte crap). Dock hade jag dansat mig så trött (det skulle jag kanske ha satt inom citationstecken?) kvällen innan att jag somnade en halvtimme in i filmen, dock inte innan vi hann trycka i oss lite kladdkaka.
Vid halv fem skjutsade jag ner Frida till tåget med förhoppningen att det den här gången inte dröjer fyra (!) månader innan vi ses igen, lämnade bilen hemma och gick hem till Tuben där han och Timmy låg och slökollade på Family Guy medan roommate Roffe låg och sov. Ett tusental Family Guy-avsnitt senare insåg vi att det bästa middagsalternativet nog var kebab eller dylikt, så bilen styrdes mot Toscana och nästa kaloribomb.
Mätta och belåtna återvände vi till Tuben och Family Guy-boxen, dock inte utan att stanna på Ica och inhandla lite mer onyttigheter, denna gång i form av ostkrokar, kexchoklad och jordnötsringar (blä, inte så gott och blä).
Nu är vi tillbaka i soffhörnet och personligen sitter jag och funderar på om jag hinner trycka i mig lite mer fett/socker innan jag går och lägger mig. Ingen idé att lägga av nu, right?
Imorgon väntar sovmorgon, kortdag på jobbet och förmodligen ett Friskispass så att jag kanske kan bli av med tre eller fyra av dom 700 000 kalorier jag fått i mig idag.
Livet är bra.
Och att inse att man är precis där man vill vara, med precis den man vill vara med, är pretty much oslagbart.
Det äger.
Och det gör även de här:
Hej då.
Den störtsköna lördagen inleddes med sovmorgon, som följdes av tre timmars jobb, skjutsande av pojkvän + lagkamrater ut i skogen för diverse hockeylagsaktiviteter, hämtning av Frida på tågstationen, iordninggörande hemma på Bomans, pizzamiddag + förfest med hela tjejligan hos Helena, gratis utgång på BMB, dansdansdans i schlagerbaren, fyllemat från Burger Corner med Timmy och Tuben, taxi (som körde fel) hem, och slutligen några timmars sömn.
Den störtsköna söndagen har inte innehållit lika många energikrävande aktiviteter. Dock ungefär 1000 gånger fler kalorier än vad som någonsin skulle kunna anses okej.
Någon timme efter att vi vaknat (och alltså NÅGRA timmar efter att Frida vaknat) hookade vi upp med Tuben och Roffe och promenerade bort till Aros för pizzafrukost(..).
Jag och Frida delade på vad som enligt Timmy med flera var en könlös pizza, men den satt inte helt oväntat där den skulle.
När vi sedan kom tillbaka gick grabbarna över till Tuben för att titta på UFC (crap), och jag och Frida stannade här med det lite bättre alternativet Baksmällan (inte crap). Dock hade jag dansat mig så trött (det skulle jag kanske ha satt inom citationstecken?) kvällen innan att jag somnade en halvtimme in i filmen, dock inte innan vi hann trycka i oss lite kladdkaka.
Vid halv fem skjutsade jag ner Frida till tåget med förhoppningen att det den här gången inte dröjer fyra (!) månader innan vi ses igen, lämnade bilen hemma och gick hem till Tuben där han och Timmy låg och slökollade på Family Guy medan roommate Roffe låg och sov. Ett tusental Family Guy-avsnitt senare insåg vi att det bästa middagsalternativet nog var kebab eller dylikt, så bilen styrdes mot Toscana och nästa kaloribomb.
Mätta och belåtna återvände vi till Tuben och Family Guy-boxen, dock inte utan att stanna på Ica och inhandla lite mer onyttigheter, denna gång i form av ostkrokar, kexchoklad och jordnötsringar (blä, inte så gott och blä).
Nu är vi tillbaka i soffhörnet och personligen sitter jag och funderar på om jag hinner trycka i mig lite mer fett/socker innan jag går och lägger mig. Ingen idé att lägga av nu, right?
Imorgon väntar sovmorgon, kortdag på jobbet och förmodligen ett Friskispass så att jag kanske kan bli av med tre eller fyra av dom 700 000 kalorier jag fått i mig idag.
Livet är bra.
Och att inse att man är precis där man vill vara, med precis den man vill vara med, är pretty much oslagbart.
Det äger.
Och det gör även de här:
Hej då.
BACK IN TOWN
En underbar vecka senare, och jag är tillbaka i underbara soffhörnet i Västerås.
Jag har hunnit med kvällspromenad med mamma och morgonpromenad med Matilda, minigolf på Edda och fällforsgolf ute på tomten, efterlängtad tjejfest med onsdagsutgång och spontanfest hos Anton med Callesutgång, lunch på Waynes och fyllemat på Frasses, cykeltur hem från krogen med Matilda och Hjalle och promenad hem från krogen med Wickan (då det för övrigt var en hel grad varmt ute).
Jag har tagit ungefär en miljon bilder, och dessutom hämtat hem inte mindre än 720 bilder från herr och fru Wiklunds dator, så om jag bara tar tag i mig själv, kameran och USB-kabeln, kan det nog dyka upp lite bilder här också.
Om en timme kommer Timmy hem från terminens första skoldag, och eftersom jag inte träffat den lille skurken på en vecka lär den här timmen kännas som ungefär tio.
Hej då.
Jag har hunnit med kvällspromenad med mamma och morgonpromenad med Matilda, minigolf på Edda och fällforsgolf ute på tomten, efterlängtad tjejfest med onsdagsutgång och spontanfest hos Anton med Callesutgång, lunch på Waynes och fyllemat på Frasses, cykeltur hem från krogen med Matilda och Hjalle och promenad hem från krogen med Wickan (då det för övrigt var en hel grad varmt ute).
Jag har tagit ungefär en miljon bilder, och dessutom hämtat hem inte mindre än 720 bilder från herr och fru Wiklunds dator, så om jag bara tar tag i mig själv, kameran och USB-kabeln, kan det nog dyka upp lite bilder här också.
Om en timme kommer Timmy hem från terminens första skoldag, och eftersom jag inte träffat den lille skurken på en vecka lär den här timmen kännas som ungefär tio.
Hej då.
IDAG ÄR INGEN VANLIG DAG
för idag är det Fridas födelsedag!
Grattis min stjärna, snart ses vi!
Det här är min present till dig:
at least for now.
Det finns fler anledningar till att det här inte är en vanlig dag.
Idag packar jag nämligen om mitt pick och pack och hoppar kl. 14.40 på flygbussen mot Arlanda, den här gången med slutdestinationen SKELLEFTEÅ.
En hel vecka ska tillbringas med bästa familjen och bästa vännerna.
Innan det har jag dock en del ärenden att uträtta.
Skorna som ligger och väntar på mig på jobbet ska betalas och hämtas hem idag, en ny hudlotion måste inhandlas så att jag kan försöka behålla den lilla bränna jag fick i Grekland, och en present till pappsen måste tänkas ut och inhandlas eftersom han fyllde år för en vecka sedan. Jag som (i alla fall av mamma) är känd för min framförhållning är återigen ute i fruktansvärt god tid.
Nu blev det bråttom.
Hej då.
Grattis min stjärna, snart ses vi!
Det här är min present till dig:
at least for now.
Det finns fler anledningar till att det här inte är en vanlig dag.
Idag packar jag nämligen om mitt pick och pack och hoppar kl. 14.40 på flygbussen mot Arlanda, den här gången med slutdestinationen SKELLEFTEÅ.
En hel vecka ska tillbringas med bästa familjen och bästa vännerna.
Innan det har jag dock en del ärenden att uträtta.
Skorna som ligger och väntar på mig på jobbet ska betalas och hämtas hem idag, en ny hudlotion måste inhandlas så att jag kan försöka behålla den lilla bränna jag fick i Grekland, och en present till pappsen måste tänkas ut och inhandlas eftersom han fyllde år för en vecka sedan. Jag som (i alla fall av mamma) är känd för min framförhållning är återigen ute i fruktansvärt god tid.
Nu blev det bråttom.
Hej då.
KRETA I BILDER
Eftersom resväskan är uppackad och tvätten omhändertagen har jag lite tid över att slänga in lite bilder från Krekland.
(Att jag borde gå och sova verkar inte ha slagit mig än, trots att det inte blev särskilt mycket sömn inatt och jag därav sitter och gäspar som en galning.)
I incheckningskön på Arlanda.
Dom flesta kvällarna såg ut ungefär så här, innan vi traskade ut för att äta.
Första och andra dagen var det röd flagg på stranden, och därigenom nästintill omöjligt (och även nästintill förbjudet) att bada.
Timmy hade uppenbarligen inte en chans mot vågorna.
Att Timmy lyckades ta en bild på mig när jag står upp är för mig en gåta, eftersom jag 99% av badtiden låg på botten med armar och ben åt alla möjliga håll och med saltvatten och småstenar bokstavligt talat överallt.
Så de första dagarna hängde vi mest under parasollet, och fokuserade mer på att få i oss sånt som hellre var alkohol- än salthaltigt.
(Det blev en del vändor till baren)
Fjärde dagen hyrde vi en fräsig moppe och brummade ut till västkusten.
Efter att ha kört några mil längst kusten, genom några små byar och genom bergen, möttes vi efter nästan en timme av det här:
Hellooo!
Vi körde ner till den vita stranden inne i viken, och jag var inte säker på om vi var på Kreta eller typ.. Maldiverna?
Obeskrivligt trevligt var det i alla fall.
Mamma hade stormtrivts här.
(Kanske dags för Åkessons att återvända till Grekland? Jag följer gärna med och guidar för en billig peng!)
Jag och mina enligt bilden enorma lår tog ett antal dopp i den här delen av Medelhavet.
Att man här kunde bada ordentligt utan att slängas omkull av meterhöga vågor gjorde inte direkt moppeäventyret sämre.
Men jag trivdes ganska bra på stranden också.
(Vilken av dem den här bilden nu är tagen på?)
Även poolen var väldigt behaglig (trots galna barn med alldeles för toleranta föräldrar och överseriösa motionssimmare som verkade tro att de hade förtur).
Utsikten från stället vi åt på sista kvällen var (bortsett från elledningarna som kändes halverst i vägen) ganska awesome.
Så var även maten.
Vi har levt på oxfilé, bakpotatis och tzatsiki (tsatsiki, tsatziki, tzatziki?) hela veckan. Skare va så skare!
Fy sjutton vad fint det var.
Och fy sjutton vilken bra, mysig och skön vecka vi har haft.
Hej då.
(Att jag borde gå och sova verkar inte ha slagit mig än, trots att det inte blev särskilt mycket sömn inatt och jag därav sitter och gäspar som en galning.)
I incheckningskön på Arlanda.
Dom flesta kvällarna såg ut ungefär så här, innan vi traskade ut för att äta.
Första och andra dagen var det röd flagg på stranden, och därigenom nästintill omöjligt (och även nästintill förbjudet) att bada.
Timmy hade uppenbarligen inte en chans mot vågorna.
Att Timmy lyckades ta en bild på mig när jag står upp är för mig en gåta, eftersom jag 99% av badtiden låg på botten med armar och ben åt alla möjliga håll och med saltvatten och småstenar bokstavligt talat överallt.
Så de första dagarna hängde vi mest under parasollet, och fokuserade mer på att få i oss sånt som hellre var alkohol- än salthaltigt.
(Det blev en del vändor till baren)
Fjärde dagen hyrde vi en fräsig moppe och brummade ut till västkusten.
Efter att ha kört några mil längst kusten, genom några små byar och genom bergen, möttes vi efter nästan en timme av det här:
Hellooo!
Vi körde ner till den vita stranden inne i viken, och jag var inte säker på om vi var på Kreta eller typ.. Maldiverna?
Obeskrivligt trevligt var det i alla fall.
Mamma hade stormtrivts här.
(Kanske dags för Åkessons att återvända till Grekland? Jag följer gärna med och guidar för en billig peng!)
Jag och mina enligt bilden enorma lår tog ett antal dopp i den här delen av Medelhavet.
Att man här kunde bada ordentligt utan att slängas omkull av meterhöga vågor gjorde inte direkt moppeäventyret sämre.
Men jag trivdes ganska bra på stranden också.
(Vilken av dem den här bilden nu är tagen på?)
Även poolen var väldigt behaglig (trots galna barn med alldeles för toleranta föräldrar och överseriösa motionssimmare som verkade tro att de hade förtur).
Utsikten från stället vi åt på sista kvällen var (bortsett från elledningarna som kändes halverst i vägen) ganska awesome.
Så var även maten.
Vi har levt på oxfilé, bakpotatis och tzatsiki (tsatsiki, tsatziki, tzatziki?) hela veckan. Skare va så skare!
Fy sjutton vad fint det var.
Och fy sjutton vilken bra, mysig och skön vecka vi har haft.
Hej då.
♥
Efter en helt underbar vecka på Kreta är vi nu hemma igen.
Klockan ett inatt lyfte vi från Chanias flygplats, fyra timmar senare landade vi på Arlanda och ytterligare två timmar senare stupade vi i säng här hemma på Bomansgatan.
(Det enda negativa på hela resan var att hotellsängarna var hårdare än det mesta, så sängen här hemma var minst sagt efterlängtad.)
Just nu känns det som att inga ord kan beskriva hur underbart vi har haft det där borta.
(Egentligen finns det säkert massvis med ord som skulle passa alldeles utmärkt, men jag har inte riktigt någon ork till att leta upp dem.)
Mellan 18 och 22 ikväll har vi i alla fall tvättid, men innan och efter det ska jag göra absolut ingenting.
Eller det ska jag väl kanske visst; två väskor ska packas upp (även om jag bara ansvarar för den ena), garderoben ska återigen rensas eftersom den har en tendens att fyllas på så fort plats finns, en miljon bilder ska läggas in på datorn och kylskåpet ska fyllas på igen (även om jag har en känsla av att middagen ikväll inte blir särskilt hemlagad).
Men först ska jag gräva ner mig i soffhörnet, äta upp mina nudlar (har man ingen frukost hemma får man ta det som finns), och börja läsa igenom de 201 blogginlägg som poppat upp under veckan.
Hej då.
Klockan ett inatt lyfte vi från Chanias flygplats, fyra timmar senare landade vi på Arlanda och ytterligare två timmar senare stupade vi i säng här hemma på Bomansgatan.
(Det enda negativa på hela resan var att hotellsängarna var hårdare än det mesta, så sängen här hemma var minst sagt efterlängtad.)
Just nu känns det som att inga ord kan beskriva hur underbart vi har haft det där borta.
(Egentligen finns det säkert massvis med ord som skulle passa alldeles utmärkt, men jag har inte riktigt någon ork till att leta upp dem.)
Mellan 18 och 22 ikväll har vi i alla fall tvättid, men innan och efter det ska jag göra absolut ingenting.
Eller det ska jag väl kanske visst; två väskor ska packas upp (även om jag bara ansvarar för den ena), garderoben ska återigen rensas eftersom den har en tendens att fyllas på så fort plats finns, en miljon bilder ska läggas in på datorn och kylskåpet ska fyllas på igen (även om jag har en känsla av att middagen ikväll inte blir särskilt hemlagad).
Men först ska jag gräva ner mig i soffhörnet, äta upp mina nudlar (har man ingen frukost hemma får man ta det som finns), och börja läsa igenom de 201 blogginlägg som poppat upp under veckan.
Hej då.
OFF WE GO
Bikinin är packad, solkrämen är inhandlad och biljetterna är dubbelkollade en miljon gånger.
Om två timmar hämtar Annika oss och skjutsar oss till flygbussen.
Kl. 16.10 är vi framme på Arlanda och fyra timmar senare är vi på väg mot Grekland, Kreta, Platanias och Ideal Beach.
Och om en vecka känns det förmodligen helt okej att åka därifrån, för då väntar en vecka i Skellefteå.
Jisses. Allt äger.
Hej då.
Om två timmar hämtar Annika oss och skjutsar oss till flygbussen.
Kl. 16.10 är vi framme på Arlanda och fyra timmar senare är vi på väg mot Grekland, Kreta, Platanias och Ideal Beach.
Och om en vecka känns det förmodligen helt okej att åka därifrån, för då väntar en vecka i Skellefteå.
Jisses. Allt äger.
Hej då.
ELLER HUR?
Eftersom jag alltid är på jobbet i god tid (?) och städar snabbare än satan (?) hade jag imorse lite tid över innan öppning.
Jag passade på att prova mina (kanske borde sätta det inom citationstecken eftersom de inte riktigt är betalade än..) beloved shoes igen, för att bestämma mig för vilken storlek.
Precis som igår satt 36:an snäppet slappare och efter att ha promenerat omkring en liten stund (klick, klack, ensam i butiken; jag kände mig ganska töntig) insåg jag att 35:orna satt bättre. (Är det bara jag, Frida, eller är Tiamo stora i storleken?)
Och det var minst sagt tur att jag bestämde storlek imorse, för nu är båda 36:orna sålda, och nån timme efter att de försvunnit kom en tredje tjej in och gjorde anspråk på 35:orna. Synd att de inte finns kvar..
Imorgon jobbar jag egentligen bara 13-16, men eftersom regionchefs-Karin ska komma och säga tjenixen blir det någon extra timme innan och kanske någon extra timme efter.
Emelie ville hinna ses och fika innan jag smiter iväg i två veckor, och eftersom hon bara kunde imorgon blir det något så töntigt som en brunch. Att gå och sätta sig på ett fik vid halv elva är väl i sig inte särskilt töntigt (tvärtom; ganska mysigt?), men att säga att man ska gå och bruncha ger väl inga hysteriska coolhetspoäng.
På torsdag är jag ledig, vilket denna torsdag kommer innebära lite tvätt, lite städning, lite packning och förmodligen lite sovmorgon (för ett halvår sedan hade jag nog inte kallat uppstigning kl. 9 för sovmorgon, men vägen till pensionär är tydligen inte så lång).
Tre ensamma nätter kvar, sedan en vecka med sol, bad, god mat och mys.
Hej då.
OOPS
Jag tror jag var full när jag den 29 juli skrev att jag skulle vara ledig i 25 dagar.
Jag har stängningspasset på fredag, den sjunde, och börjar jobba igen den 25:e.
Det är 17 lediga dagar.
Vad hade jag egentligen för betyg i matte?
But still, 17 lediga dagar är 17 lediga dagar.
Om bara Frida kunde komma upp till Skellefteå när jag ska dit, om diverse long-time-no-see-tjejer kunde bo i Skellefteå, i alla fall tillfälligt just den veckan, och om mamma och pappa började jobba veckan efter att jag varit där, istället för veckan innan, skulle det vara helt och hållet oslagbart.
Men jag tror det blir pretty svårslaget ändå.
Hej då.
Jag har stängningspasset på fredag, den sjunde, och börjar jobba igen den 25:e.
Det är 17 lediga dagar.
Vad hade jag egentligen för betyg i matte?
But still, 17 lediga dagar är 17 lediga dagar.
Om bara Frida kunde komma upp till Skellefteå när jag ska dit, om diverse long-time-no-see-tjejer kunde bo i Skellefteå, i alla fall tillfälligt just den veckan, och om mamma och pappa började jobba veckan efter att jag varit där, istället för veckan innan, skulle det vara helt och hållet oslagbart.
Men jag tror det blir pretty svårslaget ändå.
Hej då.
NEVER ENDING STORY
Ändå sedan kollektionspärmen kom har jag gått och längtat efter de här.
Idag packade jag upp dem och nu kommer jag inte kunna sova lugnt förrän de står i garderoben.
(Heeello lovers!)
Nu ska jag torka håret, dricka upp min fil och gå och lägga mig.
All alone, eftersom Timmys arbetsgivare har skickat iväg honom till Oxelösund.
På fredag kommer han hem och då ska vi, efter att jag stängt på jobbet, äta middag hos Annika och Janne, packapackapacka (okej då, jag är nästan klar) och sedan sova.
Och sedan på lördag vet vi ju allihop vart det bär av!
Hej då.
Idag packade jag upp dem och nu kommer jag inte kunna sova lugnt förrän de står i garderoben.
(Heeello lovers!)
Nu ska jag torka håret, dricka upp min fil och gå och lägga mig.
All alone, eftersom Timmys arbetsgivare har skickat iväg honom till Oxelösund.
På fredag kommer han hem och då ska vi, efter att jag stängt på jobbet, äta middag hos Annika och Janne, packapackapacka (okej då, jag är nästan klar) och sedan sova.
Och sedan på lördag vet vi ju allihop vart det bär av!
Hej då.
SUNNY SUNDAY
För första gången på jag vet inte hur länge är denna söndag en solig sådan.
Det firar jag med att ta mitt pick och pack (datorn, mobilen och sudokutidningen) och sätta mig på balkongen.
Det hade varit den perfekta balkongidyllen om inte discokillen som bor under oss hade fått för sig att det är lördag kväll och helt på sin plats att spela dunkadunkatechno med öppna fönster och basen på max.
Men det gör inget.
För idag är det fan sol.
Eftermiddagssol in my heart.
(Sol i allmänhet in my heart, förresten.)
Klockan är alltså snart halv sju, det är söndag den andra augusti och jag konstaterar följande:
- om en vecka är jag och Timmy på Kreta (alltså är det okej att börja packa nu!)
- jag har avverkat min sista jobbhelg på åtminstone en månad
- jag har 15 timmars jobb kvar innan Grekland
- om lite drygt två veckor får jag träffa efterlängtad familj och vänner igen
- jag borde ha varit i Umeå igår och grattat och kramat älskade, saknade Wickan
Nu ska jag invänta Timmy som är och spelar hockey (?), sluta äta chips så att jag blir hungrig snart (eftersom det börjar vara dags för middag, som jag skulle gissa kommer inhandlas på MAXMAXMAX), och sedan börja skriva packlista.
Hej då.
Det firar jag med att ta mitt pick och pack (datorn, mobilen och sudokutidningen) och sätta mig på balkongen.
Det hade varit den perfekta balkongidyllen om inte discokillen som bor under oss hade fått för sig att det är lördag kväll och helt på sin plats att spela dunkadunkatechno med öppna fönster och basen på max.
Men det gör inget.
För idag är det fan sol.
Eftermiddagssol in my heart.
(Sol i allmänhet in my heart, förresten.)
Klockan är alltså snart halv sju, det är söndag den andra augusti och jag konstaterar följande:
- om en vecka är jag och Timmy på Kreta (alltså är det okej att börja packa nu!)
- jag har avverkat min sista jobbhelg på åtminstone en månad
- jag har 15 timmars jobb kvar innan Grekland
- om lite drygt två veckor får jag träffa efterlängtad familj och vänner igen
- jag borde ha varit i Umeå igår och grattat och kramat älskade, saknade Wickan
Nu ska jag invänta Timmy som är och spelar hockey (?), sluta äta chips så att jag blir hungrig snart (eftersom det börjar vara dags för middag, som jag skulle gissa kommer inhandlas på MAXMAXMAX), och sedan börja skriva packlista.
Hej då.
