AV GRATIS MAT BLIR MAN FET OCH LAT
Ja. Och av gratis buss blir man glad.
Till exempel:
Om man har kompisar som jobbar på Frasses så händer det kanske att man svänger förbi ibland och äter lite pommes. Gott och väldigt billigt. Och väldigt fett.
Och om man ska till jobbet när det är 300 grader kallt så tar man gärna bussen (särskilt när det är gratis) eftersom man då slipper betala parkering, för en bil man då inte tar.
Eller hur?
Javisst.
Imorgon jobbar jag, eftersom det är söndag och min jobbhelg.
Apropå jobb, igår var jag för första gången förbannad när jag kom hem från jobbet.
Jag vet inte, men om jag var 14 år och provade ett par stövlar för 3000 kr så skulle jag inte sparka in dem i ett hörn när jag var klar. Eller?
Jag skulle inte heller försöka lämna tillbaka ett par skor som jag använt utomhus, och säga att jag bara gått med dem i lägenheten, för att sedan ändra mig och säga att "jo, men alltså jag har ju använt dem?".
DÅ GÅR DET JU INTE RIKTIGT ATT LÄMNA TILLBAKA DEM, DUMBASS.
Imorgon (idag) är det söndag, vilket innebär fyra dagar till julafton.
Då är det ju alltså tillräckligt nära för att man inte ska behöva längta längre, nu kommer ju tiden ändå bara svischa förbi.
Alltså ska jag njuta när jag är på jobbet imorgon, och på måndag.
(Genom att tänka på att jag ska vara ledig mellandagarna, och alltså förhoppningsvis slippa få en hjärtinfarkt och dö.)
Alltså..
Jag tycker om mitt jobb.
Men om jag hade skrivit ett inlägg klockan tre på natten, när jag ska upp och jobba om några timmar, där jag skrivit om hur peppad jag var på att gå till jobbet, så hade det ju varit någonting fel.
Eller hur?
Så det räcker nog att skriva att Scorett rockar röv men inte missinassen.
(Fast vad gör egentligen det? En kycklingtallrik på Tiptop? En billig taxi hem? Ett nyktert huvud som mår bra även dagen efter? Ja, all of it egentligen, men hur realistiskt är det? Kanske kycklingtallriken, men ofta man äter det/där annars?)
Det är tråkigt att Frasses inte finns här nere, förresten.
Eller så kanske det är lika bra. För annars är det väl ganska troligt att jag skulle var stammis. Och då blir man garanterat fet och lat.
Även om sourcream/onion-kryddan är värd att bli fet och lat för.
Hej då.
Till exempel:
Om man har kompisar som jobbar på Frasses så händer det kanske att man svänger förbi ibland och äter lite pommes. Gott och väldigt billigt. Och väldigt fett.
Och om man ska till jobbet när det är 300 grader kallt så tar man gärna bussen (särskilt när det är gratis) eftersom man då slipper betala parkering, för en bil man då inte tar.
Eller hur?
Javisst.
Imorgon jobbar jag, eftersom det är söndag och min jobbhelg.
Apropå jobb, igår var jag för första gången förbannad när jag kom hem från jobbet.
Jag vet inte, men om jag var 14 år och provade ett par stövlar för 3000 kr så skulle jag inte sparka in dem i ett hörn när jag var klar. Eller?
Jag skulle inte heller försöka lämna tillbaka ett par skor som jag använt utomhus, och säga att jag bara gått med dem i lägenheten, för att sedan ändra mig och säga att "jo, men alltså jag har ju använt dem?".
DÅ GÅR DET JU INTE RIKTIGT ATT LÄMNA TILLBAKA DEM, DUMBASS.
Imorgon (idag) är det söndag, vilket innebär fyra dagar till julafton.
Då är det ju alltså tillräckligt nära för att man inte ska behöva längta längre, nu kommer ju tiden ändå bara svischa förbi.
Alltså ska jag njuta när jag är på jobbet imorgon, och på måndag.
(Genom att tänka på att jag ska vara ledig mellandagarna, och alltså förhoppningsvis slippa få en hjärtinfarkt och dö.)
Alltså..
Jag tycker om mitt jobb.
Men om jag hade skrivit ett inlägg klockan tre på natten, när jag ska upp och jobba om några timmar, där jag skrivit om hur peppad jag var på att gå till jobbet, så hade det ju varit någonting fel.
Eller hur?
Så det räcker nog att skriva att Scorett rockar röv men inte missinassen.
(Fast vad gör egentligen det? En kycklingtallrik på Tiptop? En billig taxi hem? Ett nyktert huvud som mår bra även dagen efter? Ja, all of it egentligen, men hur realistiskt är det? Kanske kycklingtallriken, men ofta man äter det/där annars?)
Det är tråkigt att Frasses inte finns här nere, förresten.
Eller så kanske det är lika bra. För annars är det väl ganska troligt att jag skulle var stammis. Och då blir man garanterat fet och lat.
Även om sourcream/onion-kryddan är värd att bli fet och lat för.
Hej då.
Kommentarer
Trackback
