matildaforpresident

Ja. Inte on a feeling, dock.
Utan on Guitar Hero.
Det känns lite pinsamt att erkänna det eftersom jag för bara några dagar sedan skrattade åt att Timmy kunde sitta och spela i flera timmar, utan att pausa ens för något så viktigt som matintag.
I lördags lämnade vi alltså tillbaka spelet till Norrland, efter att jag motvilligt provat spela en låt. Spelets frånvaro blev dock inte särskilt långvarig. I söndags hade vi ungefär ingenting att göra så vi gick över till Norrland för att umgås (läs: för att Timmy skulle få spela lite Guitar Hero), och när vi till slut skulle gå hem kom Norrland på att han skulle vara så upptagen hela veckan att vi ändå kunde få låna hem det igen.
Äsch då.

Numera sitter Timmy alltså inte ensam i soffan med den egentligen ganska töntiga platsgitarren i händerna.
Numera sitter jag bredvid honom och spelar varannan låt.
(Jag pausar dock för så viktiga saker som matintag.)

I och för sig kan jag behöva lite träning, om jag någonsin ska spela Guitar Hero inför någon annan än Timmy..
Medan jag just så pass plinkade mig igenom dom lättaste låtarna på "Easy", och Timmy avancerade från "Medium" till "Hard", satt Norrland och brummade igenom låtar på "Expert", SAMTIDIGT som han förde en konversation med mig och Timmy.  Hur fan?
(Där har vi en som inte behöver pausa för så viktiga saker som matintag, utan säkert kan gå till köket och svänga ihop en omelett utan att missa så mycket som en not.)

Anyways. När jag kom hem från jobbet igår gjorde vi något så ovanligt som att laga mat tillsammans, närmare bestämt LASAGNE. Det har jag aldrig någonsin i hela mitt liv gjort förut. Inte Timmy heller, för den delen. Av detta att döma skulle man kunna tro att det gick åt skogen, men det gjorde det faktiskt inte.
Dock tog det ganska lång tid.
(Men det gjorde ingenting, eftersom vi passade på att gitarra lite när maten stod i ugnen.)
Efter maten gjorde jag någon så inte ovanligt som att ta en powernap. En powernap som blev lite längre än jag tänkt.
Jag somnade strax efter nio och vaknade strax innan två. Fem minuter senare somnade jag i sängen istället, och nu har jag varit vaken i en timme. Det, mina damer och herrar, resulterar i cirka 14 timmars sömn.
(Och skulle kunna ses som okej efter en hård och väldigt alkoholhaltig helg, men eftersom jag var nyktrare och lugnare än döden hela helgen så vet jag inte riktigt hur jag ska rättfärdiga detta hysteriska och uppenbarligen ändlösa sovande.)

So I don't.

Hej då.